Debatt: ”Se upp i backen – vargfrågan är inte löst”

"Min bedömning är att trovärdigheten för en ny vargutredning utförd av Naturvårdsverket redan kraftigt eroderats", skriver debattören Anders Runnérus.

Naturvårdsverket upprättade en förvaltningsplan för varg under hösten 2014. I den stora textmassan gömmer sig försåtliga skrivningar om behovet av invandrare. Det finns anledning för Jägareförbundet och andra att vara vaksamma. Vargfrågan är inte löst ännu.

Naturvårdsverket hävdar att det behövs 2,5 invandrare per femårsperiod för att nuvarande nivå för gynnsam bevarandestatus (GYBS 270 vargar) ska fungera. 
Om vi inte får in det antalet invandrare behövs ett betydligt högre antal vargar i Sverige. Detta betyder att vid nuvarande invandringstakt kan inte vargen förvaltas i enlighet med riksdagsbeslutet.
Professor Bruford ligger bakom den vetenskapliga analysen, vilket även refereras i förvaltningsplanen (Bruford 2014). Analysen är än idag inte publik och Naturvårdsverket vägrar att lämna ut rapporten. Jag har överklagat detta till Kammarrätten.

Okänd kunskap
Nästa alarm kom när ministrarna Åsa Romson (MP) och Sven-Erik Bucht (S) deklarerade att det finns ny kunskap om vargens bevarandestatus varför det är motiverat att utreda den igen. 
På min direkta fråga till myndighet, departement och vargforskare vari den nya kunskapen ligger får jag svaret att ingen vet.
Kan det vara så att Romson fått underhandsuppgifter om resultatet av Brufords analys och därmed sett en möjlighet att uppfylla sitt vallöfte att licensjakt inte ska förekomma med Miljöpartiet i regeringen? 
I sådant fall är det lättare att förstå att Brufords utredning är hemlig. Den ska kanske vara huvudnumret i den nya utredningen.

Krafter för fri tillväxt
Naturvårdsverket har, som de flesta vet som följt vargfrågan, haft svårt att komma till skott med att fastställa gynnsam bevarandestatus. Det förefaller finnas starka krafter på verket som önskar fri tillväxt. 
Ett första försök gjordes den 19 oktober 2012 där Naturvårdsverket, baserat på analys av genetikerna Ryman & Laikre från Stockholms universitet, föreslog att golvet för vargpopulationen skulle vara 380 vargar, men att det då krävdes 3,5 invandrare per femårsperiod för bibehållen status. 
Hela vargetablissemanget hängde på. Då avslöjade genetikprofessor Dag Lindgren att underlaget inte var i överensstämmelse med den svenska situationen. Naturvårdsverket tvingades backa.

Eventuella fel och brister
Sedan följde analysen av minsta livskraftiga population, MVP, helt i enlighet med EU:s riktlinjer. 
Vargforskarna kom fram till att det behövdes 40–60 vargar med alla de eventuella fel och brister de svenska vargarna hade just då, inklusive effekter av inavel, för att populationen skulle överleva i 100 år, förutsatt att minst en invandrare anslöt till populationen vart femte år. 
För säkerhets skull drog man sedan till med att det behövdes 100 djur, vilket blev den officiella nivån. 
MVP-analysen tvingades fram av Svenska Jägareförbundet samt privatpersoner. Naturvårdsverket hade nog helst sett att den inte gjordes, då den ju visade, och även förväntades visa, att det inte behövdes så många vargar.

Onöjda tjänstemän
Under sommaren 2013 började det dra ihop sig till en proposition om Sveriges rovdjursförvaltning. Resultatet blev ett riksdagsbeslut att vi skulle deklarera att vargarna nått gynnsam bevarandestatus och att Naturvårdsverket fick sätta nivån till mellan 170 och 270 vargar. Det blev givetvis 270.
Naturvårdsverkets tjänstemän var dock inte nöjda. Det måste gå att bevisa att det behövs fler vargar. Därför sattes, flera månader innan riksdagens beslut, professor Bruford i arbete med instruktioner att i princip visa att riksdagens kommande beslut inte vilade på vetenskaplig grund. 
En intressant iakttagelse är att det är just detta som Naturskyddsföreningen, WWF, och andra bevarandeorganisaioner också driver. Kan det finnas ett samband?

Eroderad utredning
Naturvårdsverket lät Bruford visa delar av sina resultat vid 2015 års vargsymposium. Denna presentation har nu analyserats av Dag Lindgren och undertecknad. 
Hur man än vänder på siffrorna är det svårt att komma fram till de slutsatser som Naturvårdsverket lagt in i den officiella förvaltningsplanen. 
Snarare är det så att Brufords studie visar att GYBS 270, det vill säga den nu rapporterade är helt OK. 
Lindgren och Runnérus har i början av april officiellt begärt att skrivningen i Förvaltningsplanen ska ändras.
Min bedömning är att trovärdigheten för en ny vargutredning utförd av Naturvårdsverket redan kraftigt eroderats. Eller hur var det Romson sa: ”köpta forskare”?

Anders Runnérus

Delta i debatten!

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till: 
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.