En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att älgstammen i Hälsingland är under hård press. Men trots det fortsätter markägare att förorda jakt medan jägare vill avstå.

Ett älgskötselområde ansöker om skyddsjakt på vargar. Området vill att skyddsjakten bedrivs under ett år, från 1 mars 2022 till 1 mars 2023.

Sveaskog förändrar prissättning för älgjakten i delar av Gävleborg och Dalarna. Enligt skogsbolaget innebär det i praktiken en sänkning av jaktpriserna för en stor grupp jägare.

För första gången sedan 1970-talet ser älgavskjutningen innevarande säsong ut att hamna under 80.000 djur.

Det nya älgförvaltningssystemet har varit i bruk i tio års tid. Under den perioden har älgstammen sjunkit avsevärt. Var med i Svensk Jakts webbenkät och säg vad du tycker om älgjakt och jaktlagets samarbete / samtalsklimat med skogsbolagen.
Observera att du måste vara inloggad på Svenskjakt.se för att kunna delta i enkäten.
Alla som deltar i enkäten garanteras källskydd.

En låg älgstam i områden med stora rovdjur ställer höga krav på älgförvaltningen. Och rådet till jägarna om de inte vill sänka älgstammen ytterligare är enkelt.
– Se till att älgkorna överlever. Det är det absolut viktigaste i ett sådant område, säger Göran Ericsson, professor vid SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö.

Hur mycket älg måste det finnas för att det ska gå att bedriva långsiktig älgjakt i områden med både björn och varg? Och var går den nedre gränsen när älgstammen är så låg att de stora rovdjuren äter upp hela tillväxten?
Frågorna blir allt mer relevanta för allt större områden där älgstammen minskar – medan de stora rovdjuren blir fler.

Skogsstyrelsens rapport till regeringen i somras, som uppgav att viltet kostar skogsnäringen 7,2 miljarder kronor om året, är vilseledande och borde dras tillbaka. Det hävdar Jägareförbundet som granskat rapporten och som pekar på en rad felaktiga antaganden och beräkningar i myndighetens underlag.