Publicerad 3 maj 2022 - 08:22

En ny beräkningsmodell för älg ska ge bättre inventeringsdata. Foto: Ingemar Pettersson

Älginventeringen ska bli bättre med ny beräkningsmetod

Premium

Bättre och exaktare inventeringssiffror för älg är förhoppningen när en ny modell för att beräkna älgstammen tas i bruk.

En ny nationell beräkningsmodell för att uppskatta älgstammen är på gång att tas i bruk i skarpt läge.

Den har kallats ”LST Moose” i vissa sammanhang men ett mer passande namn är ”Nationell beräkningsmodell för älg” enligt en av utvecklarna Kjell Leonardsson vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Umeå.  

– Det var Länsstyrelsen i Västerbotten som tog initiativ till detta 2018. Vi startade ett projekt och Naturvårdsverket hängde även på, säger Kjell.

 

Fem i gruppen

Projektgruppen bestod av två forskare från SLU, Kjell Leonardsson, populationsekolog och modellerare samt Bo Ranneby, professor emeritus i matematisk statistik, Emil Broman och Johan Truvé från Svensk Naturförvaltning AB och Erik Lindberg, viltvårdshandläggare vid länsstyrelsen i Västerbottens län, som även var projektledare. 

Älgarna fredas under brunsten

Kan jämföras

Kjell Leonardsson, SLU. Foto: SLU

Nu är det främst Sveriges lantbruksuniversitet som driver projektet och målet är en nationell beräkningsmodell för att ge älgförvaltningen tillgång till beräknade älgtätheter vid jaktstart och efter jakt. Eftersom beräkningarna görs med samma metod för samtliga älgförvaltningsområden kan resultaten även användas för att jämföra stammens utveckling i olika områden. 

– Vi vill skapa en öppen och transparent modell som ska kunna granskas, valideras och med möjlighet för forskare att successivt kunna göra den bättre. Vi försöker göra den så bra som möjligt från start för att få så korrekta resultat som möjligt men den kan alltid utvecklas, säger Kjell Leonardsson.

 

Många utmaningar

Enligt Kjell Leonardsson finns det många fördelar med den nya beräkningsmodellen. Förutom att jämförbarheten ökar med en standardiserad beräkningsmetod så kommer det även bli tydligare och enklare att se tillfälliga trender i älgtäthet.  

Men utmaningarna är många medger Kjell. 

– Många har en upplevd uppfattning om hur hög älgtätheten är i ett specifikt område och då kan det vara svårt att förhålla sig till våra siffror. Men det är inget nytt utan det förekommer även sedan tidigare, men överlag tycker jag att gensvaret varit bra från jägare och markägare. De ser positivt på beräkningsmodellen men kanske inte alltid på resultaten som presenteras. 

Jägarna har en dyster syn på framtidens älgjakt

En förutsättning

Jägarnas älgobservationer är en vital del för att beräkningarna ska bli så säkra som möjligt.

– Älgobsen är en absolut förutsättning för att modellen ska kunna användas. Men antalet älgobs-timmar verkar minska i en del områden vilket är oroväckande eftersom det försvårar möjligheten att följa trenderna och det minskar även tillförlitligheten i de beräknade älgtätheterna. Det är oklart vad minskningen beror på, säger Kjell Leonardsson, men trenden är tydligast i södra Sverige där mer än en femtedel av områdena har minst 10 procent färre observationstimmar 2020-2021 jämfört med perioden 2014-2019.

Den första versionen av beräkningsmodellen byggde på att man hanterade övrig dödlighet som en konstant, det vill säga ett och samma värde som gällde för alla år. Det visade sig fungera dåligt i områden med varg, där antalet revir kan variera från år till år.

”Realistiskt intervall bättre för älgförvaltningen”

Vandringsälgar ingår

Det stora jobbet senaste året har varit att inkludera dödlighet i modellen som är oberoende mellan olika år och samtidigt bibehålla hög precision i resultaten.

– Fällda och trafikdödade älgar är lätt att ha koll på. De älgar som försvinner utöver dessa kommer att redovisas under en kategori som döpts till ”Övriga förluster”. Hittills har den kategorin benämnts ”Övrig dödlighet”, men den benämningen blir missvisande i och med att där hamnar även vandringsälgar som lämnat området eller tillkommit genom invandring, utöver de älgar som dör, till exempel genom att bli rovdjurstagna. Jag tycker att vi har hittat ett bra sätt få med detta i modellen, säger Kjell.   

 

Förstärka modellen

Modelleringens resultat har hittills testats och jämförts med spillningsinventeringar ibland annat Jönköpings och Värmlands län och de ger liknande resultat. Även överensstämmelsen med resultat från tidigare genomförda flyginventeringar är god. 

– Jag har fortfarande en del utvecklingsarbete kvar att göra och har varit tvungen att göra om en del beräkningar. Ambitionen nu är att förbereda beräkningarna under hösten-vintern till kommande år och då använda tillgängliga data från spillningsinventering, antal vargrevir, antal fällda, trafikdödade och älgobs. Men det finns fler parametrar som skulle kunna läggas till, så som åldersdata från fällda tjurar, för att förstärka modellens exakthet, säger Kjell Leonardsson.

Till våren 2023, kommer den nya beräkningsmodellen att kunna användas i skarpt läge efter att resultaten från höstens jakt inrapporterats. 

 

Marcus Nyberg

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram