Markägarna styr älgjakten. Såväl de stora skogsbolagen som de mindre privata. Eller åtminstone säger systemet att det ska vara så. Men det finns markägare som menar att de nekas att komma till tals.

Jägareförbundet Gävleborg tar strid för älgarna och älgjakten. I ett utskick går förbundet emot de gällande förvaltningsplanerna, som enligt Jägareförbundet, innebär kraftigt sänkt älgstam på många håll i länet. Länsföreningen vill i stället se fler älgar och en stark älgjakt.

I dag inleds älgjakten. Fler än 50 000 älgar får skjutas under det kommande jaktåret. Men det tuffa läget för älgen gör att det är alldeles för många, anser WWF. Fortsätter det höga jakttrycket, som drivits fram av skogsbolag, kommer svenska skogar att eka allt mer tomma på älg, vilket drabbar hela ekosystemet, varnar organisationen.

Nu tyder allt på att älgen hamnar på den så kallade rödlistan. Enligt SLU Artdatabankens preliminära bedömning sänks älgens status från livskraftig till nära hotad och därmed tar den plats på listan.

Isak From (S) krävde i en interpellationsdebatt i riksdagen nu i veckan svar från landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), om samhällsmålet för älgförvaltningen.

Det gulnade lilla häftet utslungar inga stora anspråk, om sådant nu enbart går att söka i utseende- och storleksmässigt hänseende. Men dess titel – Vad är sanning? – sticker ändå ut där den, inklämd mellan några exteriört avsevärt mer imponerande volymer i arbetsrummets bokskåp, utslungar sin eviga fråga mot betraktaren. En i rent språklig mening enkel fråga, endast tre ord lång. Men vars svar inte lika enkelt låter sig fångas.

Samhällets mål – skapat av skogsbruket. Men vad tycker de privata, mindre markägarna? De som faktiskt äger hälften av landets skogsmark, men som också representerar samhället.
Enligt Anders Nilsson, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, stämmer inte heller deras attityd överens med samhällets mål – som bestämts av skogsbruket.

Målet om maximalt fem procents skador på skogen genomsyrar hela älgförvaltningen. Ett mål som tagits fram av skogsbranschen och sedan antagits av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Men enligt Skogsstyrelsen är fem procent ”samhällets mål”. Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) ställer sig frågande.

Är det möjligt för en myndighet att besluta vad som är samhällets mål? Det menar professor Camilla Sandström att det är, utifrån att politiken satt ramarna. Samtidigt framhåller hon att mål som inte nås måste revideras.

Maximalt fem procents betesskador. Samhällets mål. Ditt och mitt – och i mångt och mycket avgörande för älgförvaltningen. Men vem är det egentligen som bestämmer när du och jag tycker att gränsen är nådd – att nu får inte viltet äta mer? Svaret: Skogsstyrelsens via skogsbruket.

Skogsstyrelsen tillhandahåller resultat, presentation och faktiskt det mesta vad gäller älgbetesinventeringen, Äbin. När Svensk Jakt begär att få ta del av grunddata slutar det i domstol.

Den svenska älgförvaltningen genomsyras av älgbetesinventeringen. Maximalt fem procents betesskador accepteras och ligger till grund för den minskning av älgstammen som skett. ”Samhällets mål” kallas det – men är det verkligen ditt och mitt mål när en enskild bransch fått bestämma? Svensk Jakts granskning visar nämligen att målet är framtaget av skogsbruket och anammat av Skogsstyrelsen. Något politiskt beslut finns inte.

Antalet älgar påverkar betesskadorna mer än mängden tall i ungskogen. Det framgår av en rapport från Skogforsk. Men: forskarna påpekar att skadorna varierar och att det krävs mer forskning på området.

Det här är åtgärderna som Jägareförbundet vill se för att förbättra älgförvaltningen.

Älgen kan komma att rödlistas av Artdatabanken. Men en eventuell rödlistning innebär inte någon automatisk skyddsstatus för älgen. Flera av de redan rödlistade arterna är det fortfarande jakt på i Sverige.

För andra året i följd ställs älgjakten in på Öland, ett beslut som öns jägare landat i tillsammans. Men om uppehållet kommer få effekt är osäkert.

Fjolårets älgjakt kantades på flera platser av kraftfulla konflikter. Inom ett par områden i Gävleborgs och Örebro län skedde medvetet överskjutningar – vilket bidrog till att skötselområden avregistrerades. Nu har områdenas nya tilldelningar presenterats, vissa med kraftigt ökade avskjutningsmål.

Två jägare i Åtvidaberg har satt i gång kampanjen Älgupproret för en bättre älgförvaltning. På en hemsida med samma namn samlar de in underskrifter från jägare och andra som delar deras uppfattning, vilka ska överlämnas till landsbygdsministern.

I samtliga län minskar älgavskjutningen, i vissa noteras nära en halvering jämfört med fjolåret. Trots att alla län sänkte de totala planmålen var det bara ett län som fyllde kvoten ­– och lite mer därtill. Svensk Jakt presenterar här älgjakten i siffror för samtliga län.