Isak From (S) krävde i en interpellationsdebatt i riksdagen nu i veckan svar från landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), om samhällsmålet för älgförvaltningen.

Det gulnade lilla häftet utslungar inga stora anspråk, om sådant nu enbart går att söka i utseende- och storleksmässigt hänseende. Men dess titel – Vad är sanning? – sticker ändå ut där den, inklämd mellan några exteriört avsevärt mer imponerande volymer i arbetsrummets bokskåp, utslungar sin eviga fråga mot betraktaren. En i rent språklig mening enkel fråga, endast tre ord lång. Men vars svar inte lika enkelt låter sig fångas.

Samhällets mål – skapat av skogsbruket. Men vad tycker de privata, mindre markägarna? De som faktiskt äger hälften av landets skogsmark, men som också representerar samhället.
Enligt Anders Nilsson, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, stämmer inte heller deras attityd överens med samhällets mål – som bestämts av skogsbruket.

Målet om maximalt fem procents skador på skogen genomsyrar hela älgförvaltningen. Ett mål som tagits fram av skogsbranschen och sedan antagits av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Men enligt Skogsstyrelsen är fem procent ”samhällets mål”. Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) ställer sig frågande.

Är det möjligt för en myndighet att besluta vad som är samhällets mål? Det menar professor Camilla Sandström att det är, utifrån att politiken satt ramarna. Samtidigt framhåller hon att mål som inte nås måste revideras.

Maximalt fem procents betesskador. Samhällets mål. Ditt och mitt – och i mångt och mycket avgörande för älgförvaltningen. Men vem är det egentligen som bestämmer när du och jag tycker att gränsen är nådd – att nu får inte viltet äta mer? Svaret: Skogsstyrelsens via skogsbruket.

Skogsstyrelsen tillhandahåller resultat, presentation och faktiskt det mesta vad gäller älgbetesinventeringen, Äbin. När Svensk Jakt begär att få ta del av grunddata slutar det i domstol.

Den svenska älgförvaltningen genomsyras av älgbetesinventeringen. Maximalt fem procents betesskador accepteras och ligger till grund för den minskning av älgstammen som skett. ”Samhällets mål” kallas det – men är det verkligen ditt och mitt mål när en enskild bransch fått bestämma? Svensk Jakts granskning visar nämligen att målet är framtaget av skogsbruket och anammat av Skogsstyrelsen. Något politiskt beslut finns inte.

Antalet älgar påverkar betesskadorna mer än mängden tall i ungskogen. Det framgår av en rapport från Skogforsk. Men: forskarna påpekar att skadorna varierar och att det krävs mer forskning på området.

Det här är åtgärderna som Jägareförbundet vill se för att förbättra älgförvaltningen.

Älgen kan komma att rödlistas av Artdatabanken. Men en eventuell rödlistning innebär inte någon automatisk skyddsstatus för älgen. Flera av de redan rödlistade arterna är det fortfarande jakt på i Sverige.

För andra året i följd ställs älgjakten in på Öland, ett beslut som öns jägare landat i tillsammans. Men om uppehållet kommer få effekt är osäkert.

Fjolårets älgjakt kantades på flera platser av kraftfulla konflikter. Inom ett par områden i Gävleborgs och Örebro län skedde medvetet överskjutningar – vilket bidrog till att skötselområden avregistrerades. Nu har områdenas nya tilldelningar presenterats, vissa med kraftigt ökade avskjutningsmål.

Två jägare i Åtvidaberg har satt i gång kampanjen Älgupproret för en bättre älgförvaltning. På en hemsida med samma namn samlar de in underskrifter från jägare och andra som delar deras uppfattning, vilka ska överlämnas till landsbygdsministern.

I samtliga län minskar älgavskjutningen, i vissa noteras nära en halvering jämfört med fjolåret. Trots att alla län sänkte de totala planmålen var det bara ett län som fyllde kvoten ­– och lite mer därtill. Svensk Jakt presenterar här älgjakten i siffror för samtliga län.

Länsstyrelsen i Blekinge fortsätter att medge skyddsjakt på älgkor för att genom det minska älgbete i tallplanteringar. Den här gången i skogar i trakterna av Ronneby där en älgko och en kalv får jagas under hela mars månad.

Ett år har gått sedan Svenska Jägareförbundet inledde projektet Fokus Älgjakt. Nu presenteras en lång lista på åtgärder för älgförvaltningen, samtidigt som det konstateras att nuvarande system kan lagas.

Om jägarna hade följt förvaltningsgruppens planer hade älgstammen nästan varit borta i ett av älgförvaltningsområdena i östra Hälsingland. Det menar SLU-forskaren Henrik Thurfjell som granskat planerna för åren 2012–2019.

Länsstyrelsen i Blekinge har beviljat skyddsjakt på en älgko för att minska betesskador på en fastighet som är 28 hektar stor. Ansvarig handläggare uppger att beslutet delvis ska ses som en beståndsreglerande åtgärd. Företrädare för älgförvaltningsområdet ser skyddsjakten som en näsbränna på älgskötselområdet, som beslutade att spara ett hondjur under höstens jakt.