Under rubriken ”Uppdrag att utveckla vargförvaltningen” ger regeringen Naturvårdsverket tre uppdrag:

Skyddsjakt på varg

Den första delen handlar om skyddsjakt på varg – och hur den möjligtvis kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bland annat tamdjur.

Så vill Naturvårdsverket utveckla skyddsjakten på varg

Frågan om skyddsjakt utreddes av Naturvårdsverket så sent som 2015, också då på regeringens uppdrag. Flera förslag gavs också av verket, men ännu har inget av förslagen vunnit gehör i praktiken.

Försenas ytterligare?

Just i detta nu arbetar Naturvårdsverket även med en revidering av kriterierna för skyddsjakt.

Nu gör Naturvårdsverket om riktlinjerna för skyddsjakt på varg

– Vi har fångat att det finns starka önskemål att vi får till revideringen av riktlinjerna för skyddsjakten, sa enhetschef Carl-Johan Lindström på Naturvårdsverket i en intervju med Svensk Jakt den 1 mars i år.

Läs även

• Samtliga artiklar i Svensk Jakts granskning av skyddsjakten på varg

Planen var att de nya kriterierna skulle sjösättas före årets slut. Frågan är nu om arbetet försenas ännu en gång. Detta eftersom Naturvårdsverket ska redovisa sina förslag om hur skyddsjakten skulle kunna utvecklas till regeringen den 31 mars nästa år.

Beakta sig själva

Regeringen konstaterar i sitt uppdrag att frågan om skyddsjakt utreddes av Naturvårdsverket 2015 och att myndigheten den här gången ska beakta vad man själva kom fram till för sju år sedan. Bland annat pekar regeringen på det faktum att Naturvårdsverket den gången inte gav några förslag på författningsändringar.

Junselevargen. Foto: Naturvårdsverket

Flytt av varg

Arbetet med att flytta så kallat genetiskt viktiga vargar är återigen på tapeten. De tidigare försöken till vargflyttar har varit hårt kritiserade, inte minst eftersom de kompensationsåtgärder som utlovats på förhand helt har uteblivit.

Fullgod kompensation för utsatta vargar dröjer

Av de försök som gjorts med vargflyttar har en varit lyckad i så måtto att de flyttade vargarna blev kvar i området och gick i avel. Exemplet är hämtat ur det så kallade Tivedenreviret.

Junselevargen

I samtliga andra fall i landet har utfallet varit misslyckat, inte minst de återkommande flyttförsöken av den så kallade Junselevargen, som varje gång vandrade tillbaka till renskötselområdet och till sist försvann spårlöst.

S-talesperson: ”Vi behöver sänka vargstammen”

Men regeringen vill att Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt ska ta fram övergripande och gemensamma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg har invandrat från Finland eller Ryssland till Sverige.

Arbetet ska inkludera en analys av kända smittor i de östliga vargpopulationerna och beakta den utökade kunskapen om de finska och ryska vargbestånden.

1 varg värd 500

Syftet med arbetet ska vara att ”förbättra förutsättningarna för ett kontinuerligt inflöde av nya gener till den skandinaviska vargpopulationen”. I uppdraget hänvisar regeringen till en promemoria från Naturvårdsverket som säger att en finskrysk varg har ett värde som motsvarar cirka 500 skandinaviska vargar.

Regeringsuppdraget ska redovisas av Naturvårdsverket den 12 april 2024.

Foto (i hägn): Ingemar Pettersson

Nytt golv för vargstammen?

Till sist ska Naturvårdsverket återigen utreda vad som ska vara gynnsam bevarandestatus för vargstammen.

2013 bestämde riksdagen att gynnsam bevarandestatus ska vara någonstans mellan 170 och 270 vargar. Naturvårdsverket beslutade sig den gången för 270.

Naturvårdsverket vill höja varggolvet

2015 utreddes frågan igen, på uppdrag av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Den här gången höjdes gynnsam bevarandestatus, eller så kallat referensvärde, till 300 vargar.

Om det finns anledning

Nu är det alltså dags igen. Den här gången ska Naturvårdsverket titta på om det finns anledning att ta fram ett vetenskapligt underlag som undersöker om, givet vissa förutsättningar, referensvärdet för vargstammen skulle kunna vara inom intervallet 170–270 vargar.

S-talesperson: ”Vi behöver sänka vargstammen”

Analysen ska göras utifrån EU-kommissionens riktlinjer och baseras på ”bästa tillgängliga kunskap, vetenskapliga underlag och vetenskaplig expertis.
Naturvårdsverket ska i arbetet eftersträva bred medverkan från forskare och en ”öppenhet gentemot berörda intresseorganisationer”.

Arbetet ska sträcka sig i över två års tid. Regeringsuppdraget ska redovisas av Naturvårdsverket den 11 oktober 2024.

[totalpoll id=”184201″]