Om varg ska flyttas ska det tas hänsyn till bland annat smittskydd och rennäring. Däremot finns inga kompensationsåtgärder för boende i områdena där vargar släpps ut. Det här framgår i de nya riktlinjerna för flytt av så kallat genetiskt viktiga vargar.

I veckan publicerade Vetenskapsradion Klotet ett längre reportage om vargjakt; ett reportagearbete som även genererade några nyhetsinslag. Ett sådant handlar om Naturvårdsverkets pågående arbete med att ta fram riktlinjer för vargflyttar (flyttar till mellersta och södra Sverige, av vargar som vandrat in i norra Sverige österifrån, och som – om de förökar sig – då kan minska inavelsgraden i vargstammen i Sverige).

En så kallat genetisk viktig varg befinner sig sedan en tid tillbaka i Västerbotten. Men någon flytt av vargen är det inte tal om, uppger Naturvårdsverket.

Utsättning, skyddsjakt och gynnsam bevarandestatus. Det är tre ämnen inom vargförvaltningen som Naturvårdsverket återigen ska utreda.
Så här lyder S-regeringens tre nygamla uppdrag till myndigheten.

Forskare hoppas att den ökande vargstammen i Finland kan lösa inavelsproblemen i övriga Skandinavien, enligt norska Rovdata.

Åtta länsstyrelser tackade nej till vargutsättning. Nu ligger frågan åter på regeringens bord efter att Naturvårdsverket har sammanställt svaren från de tillfrågade länen.

Den norska vargstammen ligger över landets beståndsmål. Under vinterns inventering har tolv kullar inventerats i Norge, och flera av kullarna är födda i så kallade gränsrevir som delas med Sverige. En större vargstam har också lett till ökad jakt.

När de beslutande tror att de kan få landsbygdens folk att acceptera att det sätts ut vargar i deras skogar, har de inte förstått vad det hela handlar om.

Tack, men nej tack! Så kan man sammanfatta svaren från samtliga åtta länsstyrelser som av regeringen fått uppdraget att identifiera lämpliga platser att sätta ut varg. Med skilda och ibland likalydande motiveringar förklarar de varför just deras län passar dåligt för utplantering av finsk-ryska vargar.

Länsstyrelsen i Östergötland har inte hittat någon plats där det är lämpligt att sätta ut invandrade finsk-ryska vargar.

Miljöminister Isabella Lövin (MP) uttalar sig nu för första gången om planerna på att flytta vargar för att förstärka stammens genetiska status. I ett svar på en fråga från moderaten Sten Bergheden skriver ministern att utsättning av varg behöver förankras i berört läns viltförvaltningsdelegation för att öka acceptansen hos de som berörs.

Flera länsstyrelser har fått regeringens uppdrag att hitta lämpliga platser för utsättning av genetiskt viktiga vargar. Att få acceptans för det är näst intill omöjligt, enligt Svenska Jägareförbundet.

Den 14 november i fjol sövdes och gps-märktes en varg i Norge som bedöms vara genetiskt viktig. Den flyttades till den norska vargzonen som gränsar till Värmland. Det tog inte lång tid innan vargen hade vandrat tillbaka till renskötselområdet i Engerdal där den märktes.

Svenska Jägareförbundet gör tummen ner för Naturvårdsverkets återupptagna planer på att flytta vargar.

Naturvårdsverket överväger att åter börja flytta vargar över landet.
Nu? När samma myndighet redan stoppat förvaltningen av varg?
Nej, och tillåt mig parafrasera den gamle VPK-ledaren C.-H. Hermansson:
Någon jävla ordning får det väl ändå vara i en naturvårdsbyråkrati?

Naturvårdsverket undersöker just nu möjligheten att flytta en eller två av de vargar som befunnit sig längst tid i Norrbotten. Vargen eller vargarna ska i så fall flyttas till södra Sverige.

Naturvårdsverket fortsätter arbeta med den genetiska förstärkningen av vargstammen. I regeringsuppdraget ingår att föreslå hur människor som påverkas negativt av vargutsättning ska kompenseras. Men till djurägare i Tivedenområdet har endast 500.000 kronor avsatts för kompensationsåtgärder.