Varför ska vissa exkluderas från rätten att kunna uttrycka sin åsikt bara för att det finns människor som inte vill respektera regelverket i tryckfrihetsförordningens tredje kapitel? 

En frustrerad läsare tappar fotfästet och kräver i artikeln Man bör kunna stå för sin åsikt i debatten att alla insändare ska vara underskrivna med namn och bostadsort. Utan att tänka sig för vill skribenten avskaffa den grundlagsskyddade rätten att kunna uttrycka sina åsikter anonymt genom att skriva under med signaturer som”Arg svensk”, ”Ilsken skattebetalare” eller ”Vän av ordning”.

Många orsaker

Jag vill på detta sätt påminna skribenten och alla som sympatiserar med honom, att när någon väljer att uttrycka sina åsikter under anonymitet kan det finnas många orsaker till detta.

Det kan exempelvis vara rädsla för repressalier från sin arbetsgivare eller som ofta när det handlar om åsikter kring älgförvaltning eller vargens existens, en rädsla för att bli utsatt för repressalier från militanta djurrättsaktivister eller markägare där vederbörande arrenderar jakten.

Ibland handlar det också om synen på sin personliga integritet.

Passerar redaktion

För mig är innehållet viktigare än vem som uttrycker sin åsikt. I debattartiklar och insändare finns ett bra filter som motverkar möjligheten att kunna skriva vad som helst, så även där har skribenten fel.

Alla artiklar passerar nämligen debattredaktionen som på ett objektivt sätt mäter och hindrar att någon i lagens mening tillåts att publicera kränkande innehåll.

Hårfin balans

Det är inte sällan som meningsmotståndare vill försvara sig med att hänvisa till personpåhopp.

Det är dock en hårfin balans mellan vad som kan utgöra saklighet och kränkande innehåll som redaktionen och den ansvarige utgivaren har att bolla med.

Med rätt att vara anonym