För ett drygt år sedan fick den pågående vapenutredningen nya direktiv och en ny utredare, som bland annat skulle ta fram förslag om en utökad vapengarderob för jakt.

Då sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) att utredningen skulle ta om hand alla de så kallade tillkännagivanden som de borgerliga partierna samt Sverigedemokraterna riktade till regeringen under sin tid i opposition.

Från fyra till sex

När utredningen nu överlämnar sitt omfattande betänkande till regeringen föreslås att vapengarderoben utökas från fyra till sex, plus två vapen. Konstruktionen är liknande nuvarande bestämmelser där det krävs att jägaren motiverar sina behov för att få licenser på de två vapen som är utöver ordinarie vapengarderob.

Utredningen föreslår att det ska bli lättare för underåriga att få vapenlicens. Det handlar om till exempel skidskytteungdomar, där det får antas vara svårt att bedriva skyttet under de krav på uppsikt som lagen kräver.

Vidare skriver man att tillstånd ska kunna ges med beaktande av sökandens ålder och mognad, och om någon vuxen kan förvara vapnet under betryggande former.

Vill förbjuda vapen

De lättnader som politikerna talat sig varma för ser inte ut att fullt ut tillfredsställas av vapenutredningen. Ett exempel på det är att man föreslår åtstramningar vad gäller vissa halvautomatiska vapen som används vid jakt.

Svensk Jakt har tidigare rapporterat om hur intresset för vapentypen AR-15 har ökat efter att Naturvårdsverket godkände denna för jakt.

Vapenutredningen anser att sådana vapen är så farliga att de inte ska få användas för civila ändamål, och föreslår därför ett uttryckligt förbud mot innehav av sådana vapen för jakt. Ett sådant förbud bör införas genom en ändring i nuvarande vapenförordning och att det träder i kraft så snart som möjligt, anser utredningen.

Man vill också i den nya vapenreglering som föreslås se en skrivning där vapen som får användas vid jakt också ska anses lämpliga för ändamålet.

Tidsbegränsning blir kvar

Vad gäller de omdiskuterade femårslicenserna, anser utredningen att det även i fortsättningen behövs regelbundna kontroller för att se om innehavarna är i fortsatt behov av sina vapen. Men utredningen lämnar förslag som ska innebära att olägenheterna som de tidsbegränsade licenserna innebär ska undanröjas.

Något som bland annat ska ske genom att tillståndet ska gälla tills ansökan prövats, om den gjorts innan tillståndstiden löpt ut. Det ska alltså inte längre krävas att ansökan ska göras fyra veckor innan tillståndstidens utgång. Man föreslår också att det ska vara obligatoriskt för Polismyndigheten att påminna innehavaren om att det femåriga tillståndet är på väg att löpa ut.

Längre tid

Om en jägare säljer ett vapen, dit magasin och ljuddämpare är kopplade, får denne behålla dessa under en viss tid. Utredningen föreslår att tidsfristen förlängs, från tre till sex månader.

Utredningen föreslår också att de fysiska tillståndsbevisen fasas ut och ersätts av elektroniska vapenlicenser. I ett sådant system bör den enskilde genom en säker inloggning få tillgång till uppgifter om sina vapenlicenser.

I utredningen föreslås också en tydligare reglering vid överlåtelser, genom att den som säljer ett vapen ska vara registrerad som innehavare till dess att vapnet lämnas ut.

Svenska Jägareförbundet har under utredningens gång påtalat att reglerna för att förvara vapen utanför bostaden behöver förenklas.

I utredningen föreslås att enskilda personer ska kunna ges tillstånd att vapen ska få förvaras någon annanstans än i bostaden, om en lika säker förvaring anordnas. Liksom utökade möjligheter att förvara vapen hos annan.

Ingen förenkling för jakt

De återkommande önskemålen om att Sverige ska tillämpa EU:s skjutvapenpass fullt ut, blir inte verklighet om utredningen får bestämma. Man föreslår visserligen att ett enklare införselförfarande bör tillämpas för sportskyttar, men anser att det saknas tillräckliga skäl för att införa ett förenklat förfarande för vapen som används vid jakt.

Utredningen anser inte heller att en förenklad licenshantering ska införas när någon byter ett vapen mot ett motsvarande i samma vapenklass. Det vill säga att en jägare kan byta sin studsare mot en annan och att vapenhandlaren rapporterar bytet till Polismyndigheten.

Uppgiften om att bedöma om ett vapenbyte får göras bör inte lämnas över till vapenhandlare, konstaterar vapenutredaren lakoniskt.

Ingen uppdelning

Enligt utredaren är det inte aktuellt att göra en uppdelning av vapenbrott som begås av legala vapenägare och andra typer av vapenbrott. Något som flera politiker har föreslagit.

Däremot bör man vid påföljden kunna beakta att risken för brottslig eller annan skadlig verksamhet varit särskilt låg, när man bestämmer påföljden om brottet är ringa.

Ny vapenlag

Vapenutredningen är mycket omfattande. I inledningen konstaterar utredaren hovrättslagman Niklas Wågnert att vapenlagen och vapenförordningen med tiden har blivit alltmer svåröverskådlig, och behöver moderniseras till språk och struktur.

Det bästa sättet att göra det på, menar han, är att införa ett helt nytt regelverk.

Utredaren föreslår därför att nuvarande författningar ska ersättas med en ny vapenlag och vapenförordning. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.