Lingonris, blåbärsris och ljung har mycket stor betydelse som foder inte bara för älg utan också för andra hjortdjur. Bland annat därför kan förgraningen i södra Sverige vara en orsak till de sjunkande kalvvikterna. Det framkom när projektet Vild & Bortskämd genomförde ett seminarium på Jägareförbundets anläggning Skedhult utanför Eksjö.

Hur påverkar ett förändrat klimat våra viltstammar? Hur kan vi genom olika åtgärder mildra effekterna av sommartorka och varmare vintrar? Tre nya forskningsprojekt ska ge svaren.

En vetenskaplig sammanställning av SLU visar en närmast dramatisk snabb invandring av växter och djur till det stora brandfältet i Västmanland, som härjades av eld sommaren 2014.

Intäkterna från kommersiell jakt på dov kan överstiga kostnaden för betesskador, och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större.
Det visar en ny fallstudie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Under Svenska Jägareförbundets kustjaktseminiarium som tisdag och onsdag genomförs på Öster Malma varnades det för att sälstammens tillväxt i Östersjön inte bara är ett hot mot fisket, utan också mot fisken.

Naturvårdsverket har beslutat vilka projekt som under 2019 får pengar från Viltvårdsfonden. Sex projekt delar på sammanlagt fyra miljoner kronor.

Ännu en svensk studie visar att utfodring med rå hundmat kan vara en potentiell risk för människor och djur. Anledningen är sjukdomsframkallande bakterier som kan finnas i fodret.

Naturvårdsverket har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ett pågående samarbete med ryska forskare. Ett av målen är att undersöka släktskapet mellan ryska och svenska vargar.

Medlemmarnas viltkameror och drönare kan ge viktig information i Svenska Jägareförbundets arbete med regional och lokal viltförvaltning. Den nya digitala tekniken öppnar helt nya möjligheter.

Hundar påverkas mer än vi tror av hur vi som hundägare lever. De delar vår livsstil, och drabbas liksom sina ägare ibland av fetma. En ny undersökning visar att mellan 20 och 55 procent av alla hundar är överviktiga.

Antalet jaktkortslösare minskar stadigt i Sverige, samtidigt som allt fler tar jägarexamen. Glömska och nya former av jakt kan ligga bakom minskningen, och därför föreslår Naturvårdsverket flera åtgärder för att öka andelen jägare som löser jaktkort.

Betet, lövträden och den nya älgförvaltningen. Det är temat för ett livesänt seminarium under tisdagen, där älgens påverkan på lövskogen ska diskuteras.

Utbredningen av en ny typ av kaningulsotsvirus är stor i Sverige. Det nya viruset smittar dessutom harar. Det visar en ny avhandling.

Det är inte jakt som leder till fler älgolyckor under hösten. Det är istället älgarnas brunst som gör att fler tjurar passerar vägar, vilket får viltolyckorna att öka under september och oktober.

Slarvigt släckta lägereldar, fimpar och markberedning. Mänskliga aktiviteter är oftast boven när skogsbränder uppstår.

Kostnaden för rovdjursskador är per rovdjur betydligt lägre i län med många rovdjur. Det konstaterar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i en ny studie.

Det är tveksamt om landets vargstam kommer att uppnå Naturvårdsverkets beståndsmål på minst 300 vargar kommande inventeringsår. Detta även utan licensjakt. Det anser forskare vid Skandulv, som samtidigt tillägger att det ändå kan finnas utrymme för en liten vargjakt i vinter om stammen växer mer än vad de räknar med.

Att stoppa all möjlighet till licensjakt på varg kan vara förödande för vargen och vargförvaltningen. Det menar forskaren Erica von Essen, som granskat de drivkrafter som leder till illegal jakt.
– Vi är snabbt på väg mot en ”italiensk förvaltning” där illegal jakt reglerar vargstammen, säger Erica von Essen.

Vad händer i vargstammen? Frågan kan ställas efter att antalet föryngringar per vargpar sjunkit markant de senaste åren.