Vargtiken har ansetts kunna bli farlig för både människor och tamboskap och hon har därför varit föremål för en rad skyddsjakter. På söndagen fälldes hon av allt att döma på skyddsjakt.

Våra jakthundar arbetar hårt för oss, ofta under blöta och kalla förhållanden. Genom att hjälpa hundarna att hålla värmen kan vi öka deras prestation. Vi har testat ett antal täcken som ska skydda hunden, antingen under rast eller efter jakten.
Testet publicerades även i Svensk Jakt nr 2-3/2023.

Om EU:s kemikalieinspektion funnits på 1800-talet hade de ansvariga fått skrämselhicka om de sett hageltillverkningen. Av bly, arsenik och kvicksilver gjordes de perfekta hagelkornen. Stålhagel var bara för de fattigaste jägarna – och förenade med fara för både liv och bössa.

Motstridiga domstolsbeslut om den finska licensjakten på björn väcker oro för framtida rovdjursförvaltning i landet. Kraven på EU-kommissionen att ändra rovdjurens skyddsstatus lär komma att öka i Finland.

De först presenterade resultaten i en finsk studie om pilbåge som jaktvapen visar att det för viltets del inte har någon betydelse om det fälls med en kula eller en pil.

Sedan det nya älgförvaltningssystem infördes har knappast frågan om skogens konung varit hetare – eller mer infekterad – än idag.
Kanske kan tillståndet kallas för kris. För allvarligt lär det åtminstone klassas som när regeringen begär en översyn av förvaltningen.
Men vad blir resultatet av det? Hos Naturvårdsverket är frågorna fler än svaren.

Avskjutningen av älg har aldrig varit så långt från de uppsatta målen som nu sedan den nya älgförvaltningen togs i bruk jaktåret 2012-2013. Faktum är att inte ett enda län verkar nå målen det senaste jaktåret.

Ett av de i dagsläget viktigaste målen inom svensk älgförvaltning är mängden betesskador på skog. Ändå är det knappt något älgförvaltningsområde i landet som når målen för betesskador – trots vikande älgstammar.

På uppdrag av Naturvårdsverket har tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt sambandet mellan antalet älgar och skador på tallar.

Jägarna kallar till krismöte. Ordföranden vill fira med tårta.
När de skogliga målen är uppnådda vill den ena sidan fira att planen lyckats. Den andra anser att älgstammen är på väg mot utrotning.

Är det nu, när man närmar sig målen för skogsskadorna, som förvaltningsarbetet sätts på riktigt prov?

Dagens älgförvaltningssystem bygger på att besluten fattas lokalt, i älgförvaltningsgruppen av representanter från jägare- och markägarsidan. Tre av varje, men med ordförandeskap och utslagsröst till markägarsidans fördel.
Det är också här som systemets brister blir uppenbara. Besvärande och bekymmersamt, kallar Länsstyrelsen Gävleborgs enhetschef problemet efter att ha blivit varse situationen i Långvinds och Öster Ljusnan älgförvaltningsområden.

Länsstyrelsen har av jägare fått skarp kritik för att löpande godkänna felaktiga förvaltningsplaner för älg. Till och med jägarnas ”test-plan” godkändes.
Men chefen på den aktuella länsstyrelsen är rak i sina svar. De vet vad som sker, att planer som inte stämmer med verkligheten kan godkännas – eftersom de står utan verktyg att agera.
– Vi har fått smäll på fingrarna av Naturvårdsverket, säger Sandra Wahlund på Länsstyrelsen Gävleborg.

För att bevisa sin tes om att länsstyrelsen inte har tillräcklig kunskap att förvalta älgstammen hållbart lämnade jägarna in en ”överdriven” skötselplan. Trots att målen inte nåtts på flera år nära på dubblade de sitt eget avskjutningsmål. Men myndigheten godkände utan några större krusiduller.

Det är kris i älgskogen och jakten styrs mot utrotning. Men varken markägarrepresentanter eller myndigheter lyssnar, menar jägarna. I ett försök att få gehör kallade nyligen jägare i östra Hälsingland, länsstyrelsen till ett krismöte.

Kommer regeringen att utnyttja EU-domstolens och EU-kommissionens uttalande om hur blyhagelförordningen ska tolkas, för att mildra de negativa effekter förordningen får på den svenska jakten? Från regeringen är svaret på frågan att ärendet bereds i Regeringskansliet.

Naturvårdsverket har ännu inte fått något regeringsuppdrag att ta fram riktlinjer till vad jägarna har att rätta sig efter när blyhagelförbudet träder i kraft. Något som utlovades av de ansvariga ministrarna strax innan jul.

Just nu pågår försök att förse vargar med sändare i ett revir. Alfatiken har redan märkts.

Efter många års utredande ska Naturvårdsverket nästa vecka besluta om nya föreskrifter för jaktmedel. Troligen godkänns användning av alternativ ammunition i kaliber 6,5×55 även till klass 1-vilt, medan frågan om att tillåta bågjakt i Sverige skjuts på framtiden.

I reviret Almhöjden har tre av de sex tilldelade vargarna fällts. Patric Jansson, jägare i området, menar att orsaken till att kvoten ännu inte är fylld är bristande samarbete med jaktlag på Sveaskogs marker. Skogsbolaget och jaktledaren avfärdar kritiken.

En undersökning från Novus visar att nästan ingen tror att vapen som används vid brott och så kallade skjutningar är stulna från svenska jägare och tävlingsskyttar. I stället tror nästan alla att vapnen smugglats in i landet.