Kommunikationen är viktig, säger länsstyrelsen, samtidigt som jägaren Tord Goude säger att de bemöts med förtäckta hot. Foto: Lars-Henrik Andersson & privat

Del 4: Förvaltningen hänger på samarbete – mellan oeniga parter: ”Hela tiden halvförtäckta hot”

Premium

Dagens älgförvaltningssystem bygger på att besluten fattas lokalt, i älgförvaltningsgruppen av representanter från jägare- och markägarsidan. Tre av varje, men med ordförandeskap och utslagsröst till markägarsidans fördel.
Det är också här som systemets brister blir uppenbara. Besvärande och bekymmersamt, kallar Länsstyrelsen Gävleborgs enhetschef problemet efter att ha blivit varse situationen i Långvinds och Öster Ljusnan älgförvaltningsområden.

När den svenska älgstammen minskar höjs allt fler upprörda jägarröster runt om i landet.
Samtidigt kämpar markägarsidan med att nå de skogliga målen.
I den här artikelserien får jägare, myndigheter, markägare och forskare göra sina röster hörda. För förvaltningen är komplex – och svaren många. Frågorna kanske än fler.
Ingen tycks göra fel – men blir det rätt?

Sveriges alla län – utom Gotland – är uppdelade i ett antal älgförvaltningsområden, som styrs av en för varje område utsedd älgförvaltningsgrupp.

Gruppen, som till hälften består av jägarmandat och till hälften markägarmandat, kan sägas styra över älgstammens utveckling genom avskjutningsplaner.

Men systemet krackelerar, menar jägare.

I en tidigare artikel framhåller Länsstyrelsen Gävleborg att kommunikationen inom älgförvaltningsgruppen är grunden till en fungerade förvaltning – men att den på vissa håll inte finns. Foto: Kjell-Erik Moseid & Kristoffer Pettersson

Bättre kommunikation

I östra Hälsingland, Långvinds och Öster Ljusnan förvaltningsområden, anser jägare att det inte spelar någon roll hur de än motsätter sig planer som de anser vara fattade på felaktiga grunder. Markägarsidan driver genom sitt ordförandeskap och utslagsröst ändå igenom dem, menar jägarna.

I en tidigare artikel berättade Sandra Wahlund, enhetschef på Länsstyrelsen Gävleborg, att myndigheten inte haft några verktyg att agera trots att de misstänkt att planer tagits fram på felaktiga grunder.

Problemet behöver lösas med bättre kommunikation inom älgförvaltningsgrupperna, menar hon.

Parter långt ifrån varandra

Kommunikationsproblemen finns på flera nivåer, menar jägarrepresentanten.

– På Långvind sa ordföranden att om inte de kan få jaga och skjuta de älgar som de vill, med sitt jaktlag, då kommer de att dra sig ur och bilda ett eget älgskötselområde.
Det berättar Tord Goude som är jägarrepresentant i den aktuella älgförvaltningsgruppen.

Hur reagerade ni på det, att de hotade att lämna området?

Tord Goude. Foto: Privat

– Vi jägare försöker hålla ihop området, för det är ju då vi kan påverka. Om de drar sig ur har vi ju aldrig möjlighet att försöka pressa dem eller försöka få till något. Är de själva kan de jaga precis hur de vill.

Tord Goude är en av de jägare som tidigare kallade länsstyrelsen till ett krismöte, på grund av bland annat de kommunikativa svårigheterna inom gruppen.

– Så där är det hela tiden. Om vi tar upp att det är lite älg och att vi inte vill skjuta lika mycket som Holmen (skogsbolaget, reds. anm.) så säger de bara ”då bryter vi oss ur så får vi och ni sköta oss själva”. Detta trots att det är exakt samma älgstam vi pratar om. Då blir det ju helt fel om halva det naturliga förvaltningsområdet försöker förvalta älgstammen medan den andra halvan skjuter alla älgar man ser under fem månaders jakt.

– Det är hela tiden sådana där halvförtäckta hot. Det finns ingen förståelse, säger Tord Goude.

Åsikter utan betydelse

Jägarnas åsikter spelar ingen roll eftersom det är skogsbolagen som på egen hand styr förvaltningen åt det håll de vill, menar Tord Goude.

– De får en tilldelning av länsstyrelsen, men länsstyrelsen har fått den av älgförvaltningsgruppen. Och i älgförvaltningsgruppen sitter Holmen som ordförande, så då beslutar de ju egentligen om sin egen avskjutning.

– Det är ungefär som att man skulle sitta och bestämma sin egen lön, säger Tord Goude.

Tord Goude tycker att förvaltningen måste bygga på fler inventeringssiffror och förvaltningsbeslut tas av oberoende personer. Foto: Kristoffer Pettersson & Olle Olsson

Inventeringsunderlag

Precis som Stefan Persson, ordförande i Boda älgskötselområde, kritiserat länsstyrelsen för att godkänna planer som bygger på felaktiga underlag är även Tord Goude kritisk till hur älgstammens storlek och avskjutning beräknas. Att det inte finns någon vilja att inventera stammen mer än genom betesskador och observationer, menar han.

Bland annat påstår han att ordföranden inom förvaltningsområdet uppmanat bolagets egna jaktlag att inte delta i spillningsinventeringen.
När det i stället blev tal om flyginventering var såväl privata markägare som länsstyrelse villiga att betala – men Holmen stoppade det.

– Det borde vara oberoende människor som sitter och förvaltar utifrån inventeringar, inte utifrån eget jaktintresse.

– I och med att det är upplagt som det är idag, med antalet mandat, så blir det hundraprocentigt åt det hållet. Vi sitter bakbundna. Vi kan inte påverka något, kommenterar Tord Goude.

Är det inte rimligt att markägarna, som har ett ekonomiskt intresse i detta, har utslagsröst?

– Jo, det kan man ju se, men man måste samtidigt titta på vad det är för markägare som sitter där. De representerar även privata markägare och där finns de som inte fullt ut ställer upp på förvaltningen. Det är det som blir lite snett när det är massa privat bondskog och de ägarna vill annat, säger Tord Goude.

Har du också något ämne som bör lyftas, hör av dig till Svensk Jakt med läsartips!

Har du åsikter om den svenska älgförvaltningen? Gör din röst hörd genom ett debattinlägg!  Mejla: debatt@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev