Vargen ställer till allt större problem för länder i Europa, och samtidigt som antalet vargar ökar minskar också behovet, och intresset, för ett strikt skydd av arten. Under ett framträdande i samband med Tour de France förklarade Frankrikes president Macron nyligen att vargens skyddsstatus kan ses över.

UPPDATERAD TEXT Regeringen vill flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. Det innebär att vargstammen inte längre skulle ses som strikt skyddad utan som förvaltningsbar – något som skulle underlätta förvaltningen.

I vår är det 30 år sedan det så kallade art- och habitatdirektivet tillkom för att skydda EU-ländernas flora och fauna. Nu kräver en rad organisationer att förändringar ska göras i direktivet.

Årets vargjakt har återigen präglats av överklaganden, ändrade beslut och tveksamma domar. Nu kräver Jägareförbundet att regeringen agerar så att den av riksdagen beslutade rovdjurspolitiken genomförs.

Miljöåklagare Åse Schoultz har utsetts till expert i miljödepartementets utredning av artskyddsförordningen, där man bland annat ska se över lagstiftningen för artskyddsrelaterad brottslighet.

Hur opolitiska är tjänstemännen som arbetar med naturvårdsdirektiven inom EU-kommissionen? Frågan kan ställas efter att den tjeckiske EU-parlamentarikern Tomas Zdechovsky i ett brev pekar på tjänstemannaaktivism beställd av fågelskyddsorganisationen Birdlife International.

EU-kommissionen har i ett nytt vägledningsdokument medvetet valt att föreslå en mycket strikt tolkning av artskyddet.
– Det kan drabba förvaltningen av varg och andra rovdjur, men även påverka skyddet av alla växter och djur, och i förlängningen bland annat skogsbruket, hävdar Jägareförbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen, som under tisdagen deltog i en hearing på Naturvårdsverket.

Torbjörn Larsson har valts till ny ordförande i Nordisk Jägarsamverkan.
– Internationellt samarbete är en avgörande faktor för att kunna bevara och främja Europas unika regionala jakttraditioner, säger Torbjörn Larsson i ett pressmeddelande.

Minst 600 vargar krävs för gynnsam bevarandestatus, GYBS, för varg i Sverige. Det framförs i slutrapporten från forskningsprojektet ”Claws and laws”.
Men Naturvårdsverket kommer inte ändra siffran 300.

Vargstammen i Sverige bör åtminstone vara 600 individer för att nå gynnsam bevarandestatus och EU-domstolen bör pröva vargjakt. Det är ett par slutsatser som presenteras i en slutrapport från forskningsprojektet ”Claws and laws”.
Slutsatserna ligger i linje med vad projektledarna drivit redan innan forskningen påbörjades.

Regeringen har ännu inte beslutat om man ska yttra sig i EU-domstolens ärende gällande den finska vargjakten. Den 3 april går tidsfristen ut.

Frågor till EU-domstolen om hur art- och habitatdirektivet ska tolkas kan få återverkningar på den svenska vargjakten. Förfrågan om ett förhandsavgörande kommer från Finlands Högsta förvaltningsdomstol.

Den europeiska jägarfederationen FACE har haft ett produktivt möte med EU:s miljökommissionär Karmenu Vella, där man diskuterade en rad frågor, bland annat stora rovdjur.

EU-parlamentet har i veckan röstat för en förändring av EU:s naturvårdslagstiftning, vilket innebär att man vill kunna ändra olika arters skyddsstatus. Det är lovvärt, men man undrar varför samma parlament för drygt ett år sedan röstade emot en modernisering av art- och habitatdirektivet?

Europaparlamentets miljöutskott, ENVI, vill ha en mer flexibel användning av naturvårdsdirektiven. Bland annat vill ENVI se en uppdatering av bilagorna i Art- och habitatdirektivet.
Det kan på sikt komma att underlätta för till exempel den svenska vargförvaltningen.

I väntan på att EU:s naturvårdsdirektiv ändras i rätt riktning för bland annat jägare och fiskare måste regeringen kavla upp ärmarna och se till att tillämpningen av direktiven förbättras. Det duger inte att vänta på att något ska hända i Bryssel.

På senare tid har jag läst ett flertal artiklar angående den svenska vargjakten och det är uppenbart att det råder oklarheter hos många jägare, men även hos de bägge jägarförbunden, om vad som gäller i fråga om jakt och populationsnivåer på ett rödlistat djur som varg i EU:s Art- och habitatdirektiv.

Att de otidsenliga art- och habitatdirektiven inte ses över beskrivs av Naturvårdsverkets Björn Risinger som ett ovärderligt beslut för Europas natur. Att en generaldirektör jublar när förutsättningarna att uppfylla riksdagens beslut försvåras är anmärkningsvärt.

EU-kommissionen meddelade på onsdagen att de hårt kritiserade Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet kommer finnas kvar. Direktiven ska, enligt kommissionen, dessutom ge ännu effektivare skydd i framtiden.