Naturvårdsverket har tidigare gett drygt fem miljoner kronor till forskningsprojektet ”Claws and laws” som har bedrivits i samarbete mellan Grimsö (SLU) och juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.

”Vi syftar till att klargöra begreppet GYBS både ekologiskt och rättsligt, härleda modellbaserade strategier för bevarande och förvaltning som är förenliga med EU-rätten samt föreslå förändringar och nya rättsliga angreppssätt utifrån naturvetenskaplig forskning.

Slutligen syftar projekt till att överbrygga klyftan mellan juridik och ekologi och därmed ge kunskap till nytta för förvaltningen av den biologiska mångfalden”, skrev projektledare och huvudsökanden Guillaume Chapron i projektets ansökan. Till sin hjälp har han bland annat haft Jan Darpö vid den juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.

”Slutligen syftar projekt till att överbrygga klyftan mellan juridik och ekologi och därmed ge kunskap till nytta för förvaltningen av den biologiska mångfalden”

”Bestämd uppfattning”

Jägareförbundet kritiserade projektet redan vid uppstarten.

– Jag är tyvärr, utifrån vad de redan sagt i den offentliga debatten, övertygad om att de kommer fram till att riksdagens beslut om GYBS för till exempel varg är felaktigt. Jag förstår inte heller vitsen med projektet, i slutänden är det ändå EU-domstolen som avgör hur direktivet ska tolkas, sa jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen till Svensk Jakt i januari 2014.

– Nog är det en intressant företeelse att skattebetalarnas pengar ska gå till denna forskning som dessutom leds av personer som redan har uttalat en bestämd uppfattning hur de ser på frågan om gynnsam bevarandestatus. Speciellt med tanke att riksdag och Naturvårdsverket redan har definierat GYBS, fortsatte Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd.

Det Torbjörn Lövbom syftade på är att såväl Guillaume Chapron och Jan Darpö redan innan forskningen drog igång tydligt hade deklarerat var de står i rovdjursfrågan.

”Nog är det en intressant företeelse att skattebetalarnas pengar ska gå till denna forskning som dessutom leds av personer som redan har uttalat en bestämd uppfattning hur de ser på frågan om gynnsam bevarandestatus..”

Värdeordsladdat

Forskningen har gått åren 2013–2017 och nu har så slutrapporten presenterats. Rapporten genomsyras av värdeordsladdade meningar från forskarna som ”utomordentligt låg”, ”särskilt tillfredsställande” och ”ytterst osäker” och skribenterna i rapporten har fortsatt att följa den linje de slog an redan innan forskningsprojektet påbörjades.

Det här är tre punkter i den 40-sidiga slutrapporten:

Foto i hägn: Olle Olsson

1.700 vargar

Vargstammen ska minst fördubblas och renskötselområdet ska öppnas för vargetableringar om vargen ska ha gynnsam bevarandestatus, GYBS. Det är ett par förslag som den omstridde vargforskaren Guillaume Chapron levererar i slutrapporten av Claws and laws. Men han tillägger även i rapporten att ”En strikt tolkning av habitatdirektivet innebär att 1.700 vargar krävs för att arten ska ha GYBS i Sverige”.

”En strikt tolkning av habitatdirektivet innebär att 1.700 vargar krävs för att arten ska ha GYBS i Sverige”

Guillaume Chapron har under åren varit väldigt tydlig med att han vill att de stora rovdjuren ska bli fler och att han vill ha striktare tolkningar av EU:s art- och habitatdirektiv. Han har också tagit fram en film där Legofigurer får illustrera att jakt inte ökar acceptansen för stora rovdjur.

Guillaume Chaprons Legofilm.

Foto: Kjell-Erik Moseid

Fel med björnjakt

Anna Christiernsson är docent i miljörätt, Juridiska Institutionen vid Stockholms universitet. Även hon har ingått i projektet och där underkänner hon den svenska licensjakten på björn.

”När det gäller den svenska licensjakten på björn dras i rapporten slutsatsen att jakten inte är förenlig med EU-rätten.”

Anna Christiernsson skriver: ”När det gäller den svenska licensjakten på björn dras i rapporten slutsatsen att jakten inte är förenlig med EU-rätten. Även om den svenska licensjaktens syften kan anses acceptabla, kan det ej anses visat att licensjakt är en ändamålsenlig metod att nå dess syften.”

Hon ifrågasätter också om björnjakten varit tillräckligt selektiv eftersom antalet björnar i landet ska ha minskat på senare år.

Foto: Mostphotos

Förhandsavgörande

Jan Darpö vid juridiska fakulteten i Uppsala får slutorden i rapporten från ””Claws and laws”. Där välkomnar han det förhandsavgörande som Finland begärt från EU-domstolen om den finska jakten på varg. Jan Darpö skriver:

”Det är därför särskilt tillfredsställande att den finska Högsta förvaltningsdomstolen just gjort en sådan framställan om när det gäller möjligheterna att bedriva licensjakt på en art som åtnjuter ett strikt skydd enligt EU-rätten. På så vis får EU-domstolen slutligen en möjlighet att uttala sig om den finska och svenska licensjakten på varg är förenlig med art- och habitatdirektivet.

En sådan lösning av den heta kontroversen bör ligga i alla parters intresse.”

”Det är därför särskilt tillfredsställande att den finska Högsta förvaltningsdomstolen just gjort en sådan framställan om när det gäller möjligheterna att bedriva licensjakt på en art som åtnjuter ett strikt skydd enligt EU-rätten.”