Publicerad 17 januari 2014 - 11:00

Fem miljoner till forskning om GYBS

I detta projekt kommer en dialog mellan juridik och ekologi att etableras, med syfte att tolka och förtydliga art- och habitatdirektivet utifrån ekologiska termer, enligt ansökan. Montage: Daniel Sanchez.

Naturvårdsverket har beviljat drygt fem miljoner kronor till forskningsprojektet ”Claws and laws” som ska bedrivas i samarbete mellan Grimsö (SLU) och juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.

Du läser nu en öppen artikel på Svenskjakt.se
Bli medlem med tidning

– Det är ett större projekt med flera deltagare. Guillaume Chapron på Grimsö forskningsstation är projektledare och huvudsökande, säger Tove Hammarberg vid Naturvårdsverket.
Från juridiska fakulteten deltar professorn i miljörätt Jan Darpö och forskarassistent Yaffa Epstein. De tilldelade drygt fem miljoner kronorna säkrar två års forskning för Yaffa Epstein och åtta månader för Jan Darpö under perioden 2014–2016.
Vad ska då forskningsprojektet konkret göra? Namnet är Claws and laws (Klor och lagar) – En dialog mellan juridik och ekologi.
I sin projektansökan skriver Guillaume Chapron bland annat:

Europeiska Unionens medlemsstater är bundna av art- och habitatdirektivet och därmed av kravet att återupprätta eller bibehålla populationer av vilda arter av gemenskapsintresse i en gynnsam bevarandestatus (GYBS). Liksom många internationella naturvårdskonventioner, använder direktivet begrepp från naturvetenskaplig forskning. Detta leder ofta till att begreppen blir abstrakta och problematiska att tillämpa i den praktiska förvaltningen av arterna.
I detta projekt kommer en dialog mellan juridik och ekologi att etableras, med syfte att tolka och förtydliga art- och habitatdirektivet utifrån ekologiska termer.
Mer specifikt fokuserar projektet på varg, lodjur, järv och björn i ett antal länder där återställandet av bevarandestatusen är mycket kontroversiellt. De utvalda länderna är medlemmar i – eller gränsar till – EU. Vidare ska en studie av USA:s Endangered Species Act utföras för att vidga jämförelsen.
Vi syftar till att klargöra begreppet GYBS både ekologiskt och rättsligt, härleda modellbaserade strategier för bevarande och förvaltning som är förenliga med EU-rätten samt föreslå förändringar och nya rättsliga angreppssätt utifrån naturvetenskaplig forskning.
Slutligen syftar projekt till att överbrygga klyftan mellan juridik och ekologi och därmed ge kunskap till nytta för förvaltningen av den biologiska mångfalden.

 

Felaktigt beslut

Vilka slutsatser kan då detta forskningsprojekt tänkas utmynna i? Jägareförbundets Gunnar Glöersen har bilden klar:
Gunnar Glöersen.– Jag är tyvärr, utifrån vad de redan sagt i den offentliga debatten, övertygad om att de kommer fram till att riksdagens beslut om GYBS för till exempel varg är felaktigt. Jag förstår inte heller vitsen med projektet, i slutänden är det ändå EU-domstolen som avgör hur direktivet skall tolkas, säger Gunnar Glöersen.
Riksdagen fastställde i slutet av 2013 ramarna för GYBS för de stora rovdjuren i Sverige. En kort tid senare fattade Naturvårdsverket beslut om de exakta siffrorna.
Bevarandesidan har hela tiden hävdat att GYBS ska fastställas av vetenskapen, medan jägarsidan, Vargkommitténs ordförande och även politikerna i Alliansen säger att beslutet är politiskt.
Gunnar Glöersen gör en liknelse med kärnkraften:
– Hur skulle det se ut om kärnfysiker skulle bestämma hur mycket kärnkraft vi ska ha? De ska beräkna riskerna och sedan ska politikerna ta ställning utifrån vidare politiska överväganden. Samma sak gäller GYBS för rovdjur, forskarna ska ta fram underlaget och politikerna fatta beslut.

 

Konsekvensanalys

Torbjörn Lövbom.– Nog är det en intressant företeelse att skattebetalarnas pengar ska gå till denna forskning som dessutom leds av personer som redan har uttalat en bestämd uppfattning hur de ser på frågan om gynnsam bevarandestatus. Speciellt med tanke att riksdag och Naturvårdsverket redan har definierat GYBS, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd.
Det Lövbom syftar på är att Guillaume Chapron och Jan Darpö tidigare tydligt har deklarerat var de står i rovdjursfrågan.
– Om man i stället satsat pengarna på att genomföra en konsekvensanalys av rovdjurens påverkan, som vi alla krävt, hade man säkert fått en hel del för pengarna, tycker Torbjörn Lövbom.
– Det här gör att man än en gång måste ifrågasätta Naturvårdsverket roll i en fungerande viltförvaltning och motvilja att lämna bevarandeperspektivet. Rovdjur före människa gäller än i allt väsentligt, säger han.

 

Inte från viltvårdsfonden

– Det är i alla fall bra att det inte är jägarpengar som går till det här, tycker Rolf Brittas, Svenska Jägareförbundet.
Det är nämligen inte pengar som tagits ur viltvårdsfonden, som finansierar det här projektet, utan från andra medel som används till miljöforskningsanslag av Naturvårdsverket.
Men Jägareförbundet har begärt insyn även i denna slags forskningsfinansiering.

 

Skribent

Marie Gadolin

marie.gadolin@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram

Heta ämnen på Svenskjakt.se