Länsstyrelsen i Västerbotten säger nej till Sveaskogs ansökan om att få skyddsjaga 50 älgar i Lycksele.

Älgen verkar ha gått från att vara skogens konung till att bli skogens parasit.

En känsla av obehag infinner sig när man läser Sveaskogs ansökan om skyddsjakt på 50 älgar i ett område i Lycksele kommun. Jakten föreslås bedrivas från helikopter, från snöskoter och med hjälp av drönare.

Att jaga älg från helikopter låter förstås märkligt. Men i dag är vår älgstam alldeles för stor. En mer rimlig nivå på älgstammen vore hälften av det antal vi har idag.

Hur ska vi lyckas med älgförvaltningen och nå målet som riksdagen en gång satte upp – ”En älgstam av hög kvalitet i balans med betesresursen”? Det går om vi får verktygen och strävar åt samma håll.

Jägareförbundet i Lycksele fick läsa i media om Sveaskogs ansökan att få skyddsjaga 50 älgar från helikopter.
Åsa Holmgren, ordförande, hade önskat dialog med skogsbolaget.

I Norrbotten fick Sveaskog avslag på sin ansökan om att få skyddsjaga älg.
Nu ansöker det statliga skogsbolaget om att få skyddsjaga 50 älgar i Lycksele.

Under veckan har viltförvaltningsdelegationerna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland träffats i Umeå för överläggningar och enskilda förhandlingar. På agendan stod bland annat gruppövningar samt diskussioner kring förvaltning av rovdjur och älg.

Stora klövviltstammar och färre aktiva jägare i glesbygden ger stora betesskador på skogen. Det leder till sänkt tillväxt och lägre kvalitet på virke som behövs i omställningen till ett fossilfritt samhälle, skriver företrädare för Sveaskog.

Jägare i Edefors revirjaktförening sträcker ut en hand till Sveaskog och föreslår ett alternativ till skyddsjakt.

I skogarna ser vi nu en oroande ökning av skador som inte orsakas av vilt, från både insekter och svampar. Jag befarar att det beror på att vi har raserat den biologiska mångfalden så långt att de naturliga skyddsmekanismerna i våra gamla skogar är mer eller mindre borta.

Statliga Sveaskog redovisar ett rekordresultat för verksamhetsåret 2019 – faktiskt det bästa i företagets historia med ett rörelseresultat på 1.483 miljoner kronor. Alla siffror pekar uppåt.

Sveaskog fick avslag på sin ansökan om skyddsjakt på älg norr om Harads.
Så här motiverar länsstyrelsen sitt beslut.

Sveaskog avsätter hundratusentals hektar av sitt skogsinnehav för naturvård. Ställ det mot de 700 hektar som vandringsälgarna betar på.

Sveaskog har flugit över området där bolaget vill skyddsjaga 32 älgar.
Överflygningen visade att det fanns 94 älgar i det aktuella området, uppger Sveaskog.
Med på överflygningen fanns även personal från länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

En helt ny utbildning för Svenska Jägareförbundets medlemmar startar under året. Målet är att få fler jägare att axla olika roller inom viltförvaltningen.
– Utbildningen syftar också till att göra viltförvaltningen mer jämställd, säger Alpo Syväjärvi, regionchef Mitt.

Även om älgjägarna följer avskjutningsplanerna till punkt och pricka vill Sveaskog kunna skyddsjaga älg.
Det statliga bolaget jämför också skyddsjakt på älg med skyddsjakt på björn.
Det framgår av de kompletteringar Sveaskog skickat in till länsstyrelsen.

Med anledning av Sveaskogs skyddsjaktsansökan där de vill skjuta älg från helikopter, kan man fundera på hur skogen sköts i övrigt.

Sveaskogs skyddsjaktanasökan på älg i Norrbotten får nu kraftig kritik från jägarhåll. Jägareförbundet Norrbotten kallar ansökan för ett slag i ansiktet på de jägare som följt avskjutningsplanerna och därmed sänkt älgstammen.