I Sverige har vi enligt myndigheterna ett urfolk – samerna.

Men stämmer verkligen det? Under bronsåldern kom människor som inte var samer till Jämtland. De livnärde sig på jordbruk, jakt och fiske.
Så vad är ett urfolk? Är inte det när man bott i generationer på en plats, och där brukat och använt marken för sin försörjning?

En svensk i en jämtländsk by där dennes anfäder sedan många hundra år också har funnits, är inte han eller hon att betrakta som urinnevånare?

Är det givet att det endast är samerna som får bruka, jaga och fiska på statens marker? Men för den rätten måste man vara renägare med renmärke och vara inskriven i renlängden, inte annars.

Längden avgör

Enligt länsstyrelsen i Jämtlands län är det i renlängden det finns uppgifter om hur många renar varje same har. Länsstyrelsen går efter den i frågor om brukanderätt som jakt och fiske på statens marker och samebyarnas marker.

Peter Engström, verksjurist på Sametinget, skriver:

”Renmärke får ej registreras för annan renägare än den som är medlem i den sameby ansökningen [om renmärke] avser eller som har rätt att ha skötesrenar där.

En ren som förs på bete enligt rennäringslagen ska vara märkt med ett registrerat märke. Rennäringslagen reglerar alltså utövande av renskötselrätt. Om frågan är om en renägare får vara bosatt utanför det geografiska området som samebyn begagnar för renskötsel torde svaret vara ja, men fråga om medlemskap i en sameby är främst en fråga för respektive sameby att avgöra.”

Ett fåtal

Enligt Sametingets hemsida finns det i Jämtlands län 396 renägare. Men för att få äga renar behöver man inte bo i länet och se efter sina renar själv. Skötseln kan överlåtas åt en så kallad gruppansvarig i samebyn.

I Jämtlands län fanns det enligt sametingets hemsida 123 gruppansvariga renskötare 2019.

Samtidigt har man som renägare rätt att bruka, jaga och fiska inom sin samebys område på statens marker i länet.

De flesta renägarna, 222 stycken, har mellan 1 och 49 renar. Så nu blir den stora frågan: är det rimligt att 123 renägande gruppledare ska få bestämma över statens marker i Jämtlands län?

Betalande stängs ute

Vilka rättigheter har andra boende i Jämtland? De som betalar skatter och avgifter och bor i länet?

Det är de som bekostar skola, sjukvård och annan logistik i samhället, som stängs ute från marker som vi äger gemensamt.

Att ett fåtal människor ska ha ensamrätt till jakt och fiske på de enorma arealerna i fjällen, endast på grund av att de äger några renar, upprör många länsbor – som faktiskt också kan benämnas vara urfolk.

Per Andersson

Bräcke

Källor: Sametinget, Wikipedia.