1. Jaktpolitik
Var ska beslut om jakt, vilt- och rovdjursförvaltning fattas – regionalt, nationellt eller på EU-nivå? Varför?

2. Bly – ammunition
Ett totalt blyförbud innebär ett hårt slag mot jakten och skyttet. Alternativ, blyfri ammunition till finkalibriga vapen, exempelvis kaliber .22, finns inte. Hur ska du agera för att jägare och skidskyttar ska försäkras ammunition även vid ett blyförbud?

3. Bly – skjutbanor
Ombyggnader av skjutbanor för att kunna fortsätta använda bly i kulammunition skulle ta tid och kosta enorma pengar, om det ens är möjligt. Kommer du att agera för att svenska skyttebanor undantas från orimliga restriktioner och kostnader?

4. Varg
Diskussion om att ändra vargens skyddsstatus pågår, om att flytta vargen från strikt skyddad till förvaltningsbar i art- och habitatdirektivet. Hur ställer du dig till en sådan förändring?

5. Fältvilt
Det industriella jordbruket utgör ett stort hot mot fältvilt, insekter och fågelliv. Hur ska du agera i parlamentet för att öka mångfalden i jordbrukssektorn?

6. Säl, skarv och gäss
Stora och växande populationer av säl, skarv och gäss skapar stora problem för både ekosystem och näringar. Kommer du att arbeta med dessa utmaningar – och vad kommer du i så fall att göra?

Heléne Fritzon (S). Foto: Alexis Haulot/EU

• 1. Sverige ska bestämma över sin rovdjursförvaltning inom de ramar som EU-medlemskapet medger. I dag ligger en stor del av myndighetsansvaret för jakt- och viltförvaltningsfrågor hos Naturvårdsverket och länsstyrelserna, men det största ansvaret för jakten och viltvården har markägare och jägare. Det tycker vi är en bra ordning. Både skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i den svenska rovdjursförvaltningen. Besluten ska fattas regionalt, vara utformade så att de följer EU-rätten och fattas i god tid så att det finns utrymme för överklaganden.
• 2. Vi socialdemokrater anser att ett förbud mot försäljning av blyspetsammunition tidigast ska genomföras år 2035. Vi anser att all jakt med blyhagel på sikt ska fasas ut. Vi vill utvidga det nu gällande förbudet mot användning av blyhagel vid jakt i och vid våtmark till att gälla all jakt efter fågel, men att utfasningen ska göras längre så att jägare får tid och möjlighet att ställa om.
• 3. Vi kommer att arbeta för att eventuella nya regleringar är rimliga och genomförbara, och inte lägger orimliga ekonomiska bördor på skytteföreningarna. Dialogen med skytteföreningar är avgörande för att hitta en fungerande lösning. Regelverket ska stödja en hållbar framtid för skyttet i Sverige, utan att göra avkall på vår miljö eller folkhälsan.
• 4. Socialdemokraterna i Europaparlamentet har röstat för att ändra listningen av vargen i art- och habitatdirektivet och Socialdemokraterna har tidigare i regeringsställning också verkat för att EU ska göra en sådan ändring. Det ökar den lokala rovdjursförvaltningens möjligheter att exempelvis bedriva skyddsjakt när det behövs, så att vi minskar konflikterna mellan människor och varg, till exempel i områden där vargförekomsten är relativt tät och tamdjurshållning tydligt påverkas.
• 5. Socialdemokraterna har tagit ställning för att den biologiska mångfalden i jordbruket ska öka, bland annat genom EU:s nya naturrestaureringsförordning som kommer att stärka vår svenska natur. Vi kommer att verka för att den uppdaterade nationella livsmedelsstrategin stöttar utvecklingen mot ett hållbart jordbruk. Vi kommer också att arbeta för att reformera EU:s jordbrukspolitik så att en större andel av gårdsstöden går till insatser som minskar utsläppen och ökar den biologiska mångfalden.
• 6. Socialdemokraterna är positivt inställda till att införa allmän jakttid för dessa arter, för att balansera deras populationer på ett ansvarsfullt sätt. Genom att reglera populationstätheten kan vi minska skadorna på ekosystemen och samtidigt säkra att arterna finns kvar i våra vatten och på våra fält, men i en hälsosam balans med sin omgivning.

Tomas Tobé (M). Foto: Moderaterna

• 1. Vi menar att våra möjligheter att sköta jaktförvaltningen nationellt på ett tillräckligt bra sätt, i dag inskränks av beslut på EU-nivån. Beslut om jakt ska fattas så nära de människor som påverkas som möjligt – inte i Bryssel. Moderaterna står upp för svenskt självbestämmande över rovdjursförvaltningen. EU:s fokus ska ligga på att lösa gemensamma problem som Sverige och de övriga medlemsländerna inte ensamma kan hantera och i frågor där det finns ett tydligt mervärde av att EU agerar gemensamt.
• 2. Moderaterna stödjer inte ett totalt blyförbud och anser att det är helt orimligt att EU antar förbud som inte tar hänsyn till landspecifika omständigheter. Särskilt utan att erbjuda rimliga alternativ till det som man förbjuder. Bland annat har vi röstat emot det omfattande förslaget att förbjuda blyhagel i våtmarker, och tillsammans med finska kollegor i Europaparlamentet uppmanat kommissionen att respektera nationella förhållanden i arbetet med ny reglering av bly.
• 3. Vi kommer att fortsätta jobba för att EU inte ska försvåra för jägare eller sportskyttar, som i fallet med det här förslaget. Därför motarbetade vi också förbudet av blyhagel i våtmarker.
• 4. Moderaterna och vår partigrupp EPP har efter flera års arbete lyckats få till stånd en ny politisk linje, där Europaparlamentet officiellt efterfrågar en ändring av vargens skyddsstatus till förmån för hållbar jakt- och viltförvaltning. Det är ett arbete vi kommer att fortsätta med för att se till att vi nu går från ord till handling.
• 5. Moderaterna arbetar kontinuerligt för att säkerställa att jordbruket och den biologiska mångfalden inte ska ställas emot varandra. Båda delar behövs och det är viktigt att vi formar våra beslut så att vi inte utesluter varken det ena eller det andra. Vi vill bland annat reformera jordbruksstöden.
• 6. Moderaterna anser att växande populationer av framför allt skarv men även säl är ett stort problem för hållbara ekosystem, kustnära samhällen och fritidsfisket. Moderaterna arbetar aktivt i Europaparlamentet för att möjliggöra utökad jakt. Bland annat verkar vi för att öppna upp fågeldirektivet för att vi ska kunna skjuta fler skarvar.

Charlie Weimers (SD). Foto: Alain Rolland/EU

• 1. Beslut om jakt, vilt- och rovdjursförvaltning fattas bäst på nationell eller regional nivå. EU saknar både nationellt helhetsperspektiv och kännedom om lokala förhållanden som krävs för att fatta välavvägda beslut. Vi kommer fortsatt att verka för att jakt, vilt- och rovdjursförvaltning ska vara nationella frågor.
• 2. Sverigedemokraterna var det enda svenska parti som röstade för att debattera förslaget om blyförbud i EU-parlamentet. Genom vår parlamentsgrupp har vi yrkat på avslag på förslaget om blyförbudet flera gånger. Tyvärr har de rödgröna partierna vunnit dessa omröstningar. Vi har även tvingat kommissionen att delvis ompröva beslutet om blyförbud genom att belysa brister i beslutsunderlaget och vi ska fortsätta verka för att upphäva blyförbudet efter valet.
• 3. Sverigedemokraterna anser inte att svenska skjutbanor ska omfattas av orimliga EU-restriktioner. Under tiden lagstiftningsprocessen pågick verkade vi för att detta inte skulle regleras av EU och vi kommer även fortsättningsvis att verka för att svensk skyttekultur och försvarsförmåga ska regleras nationellt och att dessa viktiga anläggningar ska kunna fortsätta sin verksamhet.
• 4. För många, särskilt de som bor på den svenska landsbygden, är det viktigt att förändra vargens skyddsstatus. Vi stödjer helhjärtat försöken att anpassa det nu flera decennier gamla regelverket och återta makten över dessa frågor till svenska beslutsfattare.
• 5. Jordbrukspolitiken bör reformeras och på sikt återbördas till medlemsstaterna. Reformer som fokuserar på förenklade stödsystem och minskad byråkrati kan öka incitamenten och möjligheterna för att bedriva småskaligt naturnära jordbruk. Inom EU har beslutsfattarna i stället i realiteten fokuserat på att främja storskaligt jordbruk.
• 6. EU:s institutioner och dess byråkrater ska ha så lite som möjligt att göra med beslut i frågor om säl, skarv och gäss. Skarven har skyddsstatus under fågeldirektivet eftersom den är sällsynt i andra delar av EU trots de omfattande skador som denna art orsakar i delar av vårt land. Det är bara ytterligare ett exempel bland många på att Bryssel fattat beslut utan hänsyn till lokala förhållanden.

Alice Bah Kuhnke. Foto: Philippe Stirnweiss/EU

• 1. Miljöpartiet tycker att förvaltningsbeslut ska fattas på nationell eller regional nivå för att hänsyn ska kunna tas till varje medlemslands specifika regionala förutsättningar. Samtidigt har EU en betydande roll i att skydda biologisk mångfald. Gemensamma och övergripande regler som art- och habitatdirektivet behövs för att skydda arter i hela EU. Unionen har också en stor uppgift internationellt, för att skydda vilda djur och rovdjur, till exempel att driva internationella regelverk kring jakt och rovdjursförvaltning, eller EU:s egna villkor för handel och import.
• 2. Bly är ett av de mest skadliga miljögifterna och påverkar människor och djur oerhört negativt, något som utövare inom exempelvis skidskytte och jägare också är exponerade för. Miljöpartiet har därför, sedan länge, arbetat för att förbjuda spridning av bly i naturen. Kvinnor i fertil ålder är särskilt utsatta. I dag finns det blyfria alternativ till de flesta kalibrar som bör få en mer omfattande användning omgående. Vid ett totalt EU-förbud som även omfattar finkalibrig ammunition kommer det normalt att följas av en övergångsperiod för de kalibrar där alternativ ännu inte finns.
• 3. Skjutbanor klassas enligt den svenska miljölagstiftningen som miljöfarlig verksamhet och det är lagstiftning som styr, precis som för alla andra verksamheter i det svenska samhället. Vid skyttebanor i Sverige har provtagning visat att det ofta finns förhöjda halter i den omgivande naturen av bly från ammunition och polycykliska alkaliska kolväten, PAH, som finns i lerduvor. Provtagning i närliggande områden har visat på förhöjda halter av bly i lingon, blåbär och svamp. I svamp har exempelvis sådana mängder av bly förekommit, att även ett litet intag kan ge oönskad exponering. Finns det krav på gränsvärden måste de respekteras och principen om att förorenaren ska betala måste alla efterleva. Därför behöver skjutbanor miljöanpassas för att förhindra spridning av bly och andra skadliga ämnen i våra marker och vattendrag.
• 4. Vargen har tyvärr blivit en symbol för att uppnå politiska mål där stad och landsbygd spelas ut mot varandra. Samtidigt är vargen en hotad art och att kommissionen föreslår ett sänkt skydd tycker jag är oacceptabelt. Det skulle innebära försämrade möjligheter att nå långsiktigt livskraftiga populationer, vilket måste vara förvaltningens mål. Det räcker inte att vargpopulationerna är livskraftiga på kort sikt. Samtidigt har vargen ökat i antal, vilket har lett till fler tamdjursangrepp. Därför är den befintliga lagstiftningen som tillåter skyddsjakt viktig. Det finns även andra åtgärder, exempelvis stängsling och vakthundar, som har visat sig vara effektiva. Det här förslaget går också emot den svenska opinionen, som visar på ett starkt rovdjursstöd, det gäller även för de som bor på landsbygden. En undersökning fastslog nyligen att 68 procent av de som bor på landsbygden i Sverige och i nio andra EU-länder anser att rovdjuren bör skyddas strikt. Kommissionens agerande är beklagligt och kan tyvärr komma att skapa ett farligt prejudikat för alla arter som är skyddade.
• 5. En av Miljöpartiets främsta prioriteringar är att öka skyddet av den biologiska mångfalden. All forskning visar tydligt att EU:s gemensamma jordbrukspolitik inte är hållbar. Den leder till storskaligt industrijordbruk, nedläggningar av lantbruk, miljöförstöring och minskning av biologisk mångfald. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska uppfylla sin potential att vara drivande för en social, ekologisk och miljömässig hållbar utveckling på landsbygden och i vårt samhälle i stort, krävs ett kraftfullt omtag som gör den lämplig för dagens utmaningar.
  Miljöpartiet vill se en omfördelning av EU-medel och väsentligt öka främjandet av ekosystemtjänster, biologisk mångfald och hållbar markanvändning. Något vi vet kommer att stimulera svenskt jordbruk såväl som att gynna fältviltet. Vi har jobbat och ska fortsätta jobba för att jordbruket ska göra mer för att skydda både djur och natur. Förhoppningsvis kommer även naturrestaureringslagen att bidra till ett utökat skydd av den biologiska mångfalden i jordbruket.
• 6. Detta är i huvudsak nationella frågor, där våra svenska myndigheter har ett stort ansvar. När det gäller sälens påverkan på exempelvis fiskbestånden, finns en problematik som är kopplad till EU:s gemensamma fiskepolitik. Det industriella fisket i Östersjön har gjort alldeles för stora uttag av fisk, vilket orsakat målkonflikter mellan yrkesfisket och sälpopulationerna. För hela ekosystemets bästa behöver det överfiske som pågår i Östersjön stoppas.
  När det gäller skarv finns redan långtgående möjligheter för skyddsjakt. Dock är det sällan mer än 50 procent av antalet storskarvar som tilldelas i skyddsjaktsbesluten, som fälls. Det pekar på att lösningen inte handlar om utvidgade jaktmöjligheter. Utveckling av mindre invasiva förvaltningsmetoder, som skrämsel och störning, kan vara en väg framåt, vilket flera myndigheter pekar på. Det finns också ett behov av förbättrade kunskapsunderlag. Exempelvis saknas löpande övervakning av storskarvens förekomst nationellt, vilket gör det svårt att bedöma jaktens påverkan på populationen, och vilken effekt jakten har på fisket.
  Dessutom är det viktigt att vi har en effektiv vägledning för åtgärder mot de problem som storskarv och gäss orsakar. När det gäller exempelvis grågås finns många beprövade åtgärder, och kombinationer av åtgärder, som skrämselmetoder kombinerat med jakt. För att minska skadorna och minska konflikter behöver vi fortsatt utveckla fler metoder på nationell nivå.

Emma Wiesner (C). Foto: Philippe Buissin/EU

• 1. Centerpartiet värnar den breda svenska jakttraditionen och anser att jaktfrågor generellt ska beslutas på nationell nivå snarare än på EU-nivå. När beslut som påverkar jakt ändå fattas på EU-nivå, direkt eller indirekt, måste regionala och lokala skillnader beaktas. Överlag bör den samlade rovdjurspolitiken – oavsett om den är nationell eller europeisk – ha större lokal förankring.
• 2. Om förslaget från Europeiska kemikaliemyndigheten om ett mer allmänt förbud mot bly i ammunition går vidare till Europaparlamentet, så kommer jag aktivt jobba för att stoppa det.
• 3. Jag kommer självklart göra vad jag kan för att det fortsatt ska gå att öva på de svenska skjutbanorna utan för stora inskränkningar.
• 4. Centerpartiet vill ändra den svenska vargstammens skyddsstatus på EU-nivå för ökad möjlighet till vargjakt i Sverige, eftersom bevarandestatusen för varg i Sverige i dag är tillräckligt stabil.
• 5. Lantbruk, skogsbruk och jakt måste alla samexistera på ett, för alla sysselsättningar, hållbart sätt. I dagsläget finns det ett antal konflikter mellan dessa tre gröna näringar, varav många bäst löses med mer samarbete på lokal, regional och nationell nivå. Vad gäller den europeiska jordbrukspolitiken vill Centerpartiet styra om den. I dagsläget går den främst till arealbaserade hektarstöd. Vi kommer att arbeta för att den i sin nästa period, efter 2027, mer och mer styrs över till resultatbaserade miljö- och klimatersättningar.
• 6. Att varg, säl och skarv klassas som skyddsvärda arter i Europa, trots att de i dagsläget har återhämtat sig i Sverige, skapar stora problem. Det här vill Centerpartiet ändra på. Det är viktigt att regelverk som EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv uppdateras så att skyddsstatus för olika arter kopplas till hur artens utveckling ser ut. Med dagens stelbenta direktiv har det orimligt negativ påverkan på svensk jakt. Den vitkindade gåsen är Sveriges vanligaste gås, ändå skyddas den enligt direktivet. Skarvbeståndet har ökat kraftigt på senare år och ställer till stora skador för det svenska jordbruket, yrkesfisket och badvattenkvaliteten, men även den skyddas i EU:s fågeldirektiv. Vi arbetar därför med att, och kommer fortsätta med det, justera skyddsstatusen för dessa arter.

Alice Teodorescu Måwe. Foto: Kristdemokraterna

• 1. Makten över jakten måste i större utsträckning bli en nationell fråga. Med detta kan vi även införa jaktformer och jakttider som vi hade innan EU-inträdet.
  Subsidiaritetsprincipen är ett svårt ord på något riktigt bra. Beslut ska tas på lägsta ändamålsenliga nivå. Flytta ner beslut från EU till de olika ländernas regeringar och i vissa lägen även från en nationell nivå ner till regional nivå.
• 2. Det korta svaret är att Kristdemokraterna vill stoppa förslaget om att inrätta ett totalt blyförbud då det inte är där vi har de stora problemen. Om kampen förloras kommer vi att verka för att det måste finnas alternativ ammunition till rimliga priser innan förbudet träder in.
• 3. Se svar på fråga 2. I den händelse att olyckan skulle vara framme kommer jag att agera för att proportionalitetsprincipen ska hedras. Man ska inte skjuta mygg med bazooka och vi ska inte lägga orimliga kostnader på civilsamhället. I dagens säkerhetspolitiska läge skulle vi behöva fler skjutbanor i stället för färre. I riksdagen har vi drivit frågan om att skjutbanor bör kunna klassas som kritisk infrastruktur. Den insikten vill jag gärna ta med till Bryssel.
• 4. Kristdemokraterna har länge jobbat för att flytta vargen från bilaga 4 (strikt skyddad) till bilaga 5 (förvaltningsbar) i art- och habitatdirektivet. Därmed får Sverige rådighet på ett helt annat sätt över vår egen vargstam.
• 5. Det vilda djurlivet kan främjas genom att bevara kantzoner, åkerholmar och annan grönstruktur i odlingslandskapet. Inte minst de betade hagmarkerna spelar en viktig roll för biologisk mångfald. Att bedriva och främja en aktiv jakt på predatorer bidrar till att rädda naturens artrikedom. Viltvård i jordbrukslandskap är viktigt inte endast för rapphöns och fälthare, utan påverkar som bekant även fjärilar, insekter och småfåglar positivt.
• 6. Ja, detta är något att ta itu med. Kristdemokraterna vill till exempel förenkla för skyddsjakt även på fridlysta fåglar om populationen är stor och vi vill se att sälhandelsförbudet försvinner så att det skapas en marknad för säljägarnas produkter från fällt vilt.

Jonas Sjöstedt (V). Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

• 1. Vår jaktpolitik och rovdjursförvaltning ska utformas på nationell nivå. Samverkan, men även beslut där det är lämpligt, på regional nivå är en viktig grund för hållbar viltförvaltning. Hur vi utformar jakten i Sverige ska vi därmed avgöra själva, men det ska genomföras i enlighet med de åtaganden vi ställt oss bakom för att bevara biologisk mångfald.
• 2. Andra länder har klarat att införa blyförbud och vi är övertygade om att även Sverige kan genomföra detta för människors och djurs hälsa. På samma sätt som vi klarade att få bort bly från vår bensin. Jag är beredd att medverka till att övergång till blyfri ammunition kan underlättas för både jägare och skidskyttar.
• 3. Vi kommer att verka för att konsekvenserna inte blir orimliga. Tillgång till skjutbanor är helt nödvändigt för att människor även fortsatt ska kunna jaga och ägna sig åt sportskytte.
• 4. Vi är emot en sådan ändring som öppnar för ökad jakt och försvårar att uppnå en god status för vargstammen. I riksdagen har vi föreslagit nytt statligt stöd även för arbetskostnaden vid införande av rovdjursavvisande stängsel samt bättre ersättning vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp. Skyddsjakt på varg är en viktig åtgärd som fortsatt ska vara möjlig och som vi värnar.
• 5. För att uppnå ett varierat jordbruk med rik biologisk mångfald måste EU:s jordbruksstöd i grunden förändras. Jordbruksstödet måste ändras så att små och medelstora lantbruk som bidrar till miljö- och klimatnytta för oss alla i högre grad får ekonomiskt stöd. I dag är EU:s jordbruksstöd fast i ett kostsamt stöd som gynnar de största lantbruksföretagen med stora arealer och ofta artfattiga miljöer. Jag vill stärka jordbruksstödet för åtgärder som ökar den biologiska mångfalden. Förutom att det även ger ett mer hållbart jordbruk och tryggad livsmedelsförsörjning (gott om pollinerare) så ger det även bättre förutsättningar för jaktbart vilt.
• 6. Det kan absolut vara problem för näringar som till exempel jordbrukare och fiskare lokalt. Därför tycker jag att det är viktigt att värna en fungerande skyddsjakt när skadorna blir för stora av arter som gråsäl, storskarv och vissa arter av gås.

Karin Karlsbro (L). Foto: Philippe Stirnweiss/EU

• 1. Grunden i Liberalernas jaktpolitik är att viltstammar ska vara livskraftiga och rovdjurspolitiken måste värna biologisk mångfald och minska rovdjursskador. Frågor som rör jakt avgörs i de allra flesta fall bäst lokalt eller nationellt och Liberalerna vill se att den regionaliserade rovdjursförvaltningen fortsätter. Däremot finns det frågor som behöver hanteras gemensamt av medlemsländerna på EU-nivå, exempelvis artskyddsfrågor och kemikaliefrågor som spänner över nationsgränser, men i slutändan också får påverkan på jaktpolitiken i varje enskilt land.
• 2. Bly i ammunition behöver fasas ut eftersom det fortsatt är ett problem att framför allt fåglar får i sig bly, vilket sedan förs vidare i näringskedjan och skadar både djur och människor. Liberalerna hade helst sett att ekonomiska styrmedel riktades mot utfasning av blyammunition, snarare än att totalförbud införs, som i dag. Nu är det viktigt att se till att jägare och sportskyttar får stöd för att följa de nya EU-reglerna om blyammunition i och omkring våtmarker, som trädde i kraft våren 2023.
• 3. Det behövs goda möjligheter till övningsskytte för svenska jägare. Däremot måste Sverige tillsammans med andra EU-länder se till att ta ansvar för den miljöpåverkan som blyammunition har när den hamnar fritt i naturen. Därför kommer det att behövas åtgärder på de skjutbanor där det finns läckage av bly.
• 4. Sverige och Europa ska ha en livskraftig vargstam och vad det innebär i antal vargar som kan jagas årligen ska bedömas av vetenskapen och inte av politiken. Det är bra att en förnyad analys nu gjorts av situationen för vargstammen i Europa, men inga ändringar i direktivet ska göras som innebär en försämrad bevarandestatus för vargstammen. Skyddsjakt och selektiv jakt ska vara möjlig för att förhindra oacceptabla rovdjursskador i tamdjurshållningen.
• 5. För att säkerställa bevarandet och utvecklingen av biologisk mångfald är det avgörande att naturvården i Europa stärks. Det krävs ökade insatser för restaurering samt fler skyddade och sammanhängande områden både på land och i vatten. Staten bör aktivt sträva efter en god samverkan med markägare och lokalbefolkning när det gäller naturvård och förvaltning av vilt.
  Jordbruket ska i likhet med andra sektorer bära sina egna miljö- och klimatkostnader, men också ersättas för kollektiva nyttigheter som naturvård samt bevarande av den biologiska mångfalden. I kompromissen för den nya naturrestaureringslagen har vi hittat en bra balans för att värna biologisk mångfald samtidigt som jordbrukssektorn inte åläggs en för långtgående inskränkning av äganderätten. Därigenom förstärks drivkrafterna för effektivisering, bevarande av biologisk mångfald och klimatsmart teknik.
• 6. Den biologiska mångfalden begränsas när stora kolonier av olika arter tar över. Liberalerna vill att de undantag som redan i dag medges genom EU-lagstiftningen används och att skyddsjakt tillämpas där den behövs för att hålla nere populationerna av framför allt skarv och säl. Detta för att värna de hotade fiskbestånden i Östersjön och motverka ödeläggelsen av miljön längs kusten.