När Naturvårdsverket delar ut miljonbelopp av jägarnas pengar ur Viltvårdsfonden för forskning på något som alla redan vet, är det en vinst för alla. Utom för jägarna och landsbygdens folk.

Genom åren har ripjakten omgärdats av olika former av begräsningar. Syftet har varit att skydda ripstammen mot för hård beskattning. Det handlar om allt från jakttider till bag limits. Men påverkas ripstammen av jakt? Ripforskaren Maria Hörnell Willebrand har svaret.

Examensarbetaren Andreas Lundgren vid Uppsala universitet har i en undersökning funnit att vildsvin endast i begränsad omfattning påverkar mikrobiologiska och näringsmässiga förhållanden i marken. Däremot orsakar vildsvinen en kraftig minskning av barrträdens tillväxt.

Hur påverkas jaktetiken när skyddsjakten blir allt vanligare? Det var huvudfrågan när stiftelsen Sveriges vildnad under fredagen genomförde sitt årliga seminarium på Öster Malma, och med en mängd digitalt anslutna jägare och viltvårdare runt om i landet.

Varför och hur blir vildsvinen radioaktiva? Och hur ska samhället förbereda sig för eventuellt framtida cesiumutsläpp?
Det här ska ett forskningsprojekt försöka bringa klarhet i – och de tar jägarna till hjälp i sitt arbete.

Dödligheten bland älgkalvar som fötts inom forskningsprojektet I brandens spår, som pågår i brandfälten i Ljusdals kommun, är fortsatt stor. En liten förbättring noteras jämfört med föregående år, men på grund av underlaget kan den vara inom felmarginalen.

Under året har ett forskningsprojekt påbörjats i Sörmlands skärgård på ejder, svärta och småskrake. Jägare ombeds att hjälpa till.

Antalet kullar av fjällräv har ökat i jämförelse med förra årets inventering. Men det finns orosmoln menar forskare.

Under hösten ska björnstammen i Norrbotten inventeras, och nu finns insamlingskit att hämta på olika platser i länet. Allt som krävs för att bidra är lite björnskit och koordinaterna till fyndplatsen.

I en rapport från Skandulv till Naturvårdsverket och dess norska motsvarighet Miljödirektoratet, skattas hur olika stora jaktuttag förväntas påverka tillväxten i den skandinaviska vargpopulationen.

En gråsäl som hittades död den 15 mars i Blekinge, visade sig bära på fågelinfluensavirus.

Metoderna för att undersöka arvsanlag har blivit allt mer sofistikerade, och omfattande undersökningar kan numera göras till rimliga kostnader. Dessutom finns i dag flera verktyg i form av dataprogram för att analysera resultaten.

Nu finns ett vetenskapligt arbete publicerat om de få fynd av trikiner som upptäckts i europeisk bäver.

Med en tätare vargstam påverkas medelåldern när vargar får valpar för första gången. Det visar en studie som gjorts av forskare vid Grimsö forskningsstation, SLU, och Norge.

Forskare vid Högskolan i Kristianstad får nästan fem miljoner kronor för att utreda vilka problem som en dramatisk ökning av gäss och svanar kan ha på ekosystemen.

I ett nytt forskningsprojekt kombineras flera vetenskapliga discipliner för att ta fram kunskap om varför sjukdomsutbrott sker och vilka risker olika smittämnen medför för djur och människor. Fokus sätts på jaktbart vilt.

I höstas upptäcktes flera fall av en ovanlig sorts salmonella dels i en grisbesättning i Skåne, dels i Öster Malmas vildsvinshägn i Södermanland. Sedan dess har ett stort antal skjutna vildsvin provtagits och ett flertal fall hittats av den ovanliga salmonellan.

16 viltforskningsprojekt får i år pengar från Naturvårdsverket, genom Viltvårdsfonden. En fond som finansieras av jägarnas pengar via det statliga jaktkortet. Forskningen handlar om bland annat förvaltning av fjällripa, viltövervakning med viltkameror, lodjurens spridning och genflöde samt jämställdhet inom viltförvaltningen.

Vincent “Vince” Crichton (1942–2020) har lämnat oss.