Hur påverkar rovdjuren människor som tvingas leva i deras närhet? Hur upplever bönder, djurägare, glesbygdsbor och jägare att det finns varg i trakten? Det är några av de frågor som en forskargrupp ska börja arbeta med så snart som möjligt efter nyår.

Svenska Jägareförbundet larmade om planerade förändringar i EU:s regelverk för rovdjur, där förbundet ansåg att regeringen inte tagit hoten på allvar. Utspelet har gett resultat.
– Vi har fått information om att regeringen skickat in ett svar, säger Torbjörn Larsson, ordförande Svenska Jägareförbundet.

Hur styrs den svenska viltförvaltningen? Hur får vi en acceptabel balans mellan nationella, regionala och lokala behov? Det blir några av frågorna som ska besvaras under stiftelsen Sveriges Vildnads årliga seminarium.

Under tisdagen har fyra häktningsförhandlingar hållits bakom stängda dörrar vid Västmanlands tingsrätt. Grovt jaktbrott, försök till jaktbrott och jakthäleri var några av anklagelserna mot de fyra männen som är i åldrarna 28 till 69 år. Samtliga nekar till brott.

Efter fyra år med rödgrönt styre har besluten kring jakt flyttats längre ifrån de som berörs och tilliten till myndigheternas hantering av rovdjursfrågor har minskat. Många som bor på landsbygden tvingas leva i otrygghet och rädsla för att deras djur ska drabbas av rovdjursattacker. Så ska det inte vara.

Jägareförbundet Dalarna tycker fler björnar borde fällas under årets licensjakt och begär därför en utökning av tilldelningen. Ett av skälen till framställningen är det snabba förloppet av höstens björnjakt.

Motionerna till Jägareförbundets årsstämma i Kiruna 2–3 juni handlar mest om älgar, stora rovdjur och eftersök. Händelser under årets vargjakt avspeglas också i ett par motioner om jaktmotståndare och jaktsabotage.

547 stora rovdjur undersöktes av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, under 2017. De utgjorde en dryg tredjedel av det totala antalet undersökta djur.

Naturvårdsverket inleder en översyn av miniminivåer för rovdjur i Sverige som ska vara klar senast 2019.