Enligt Skogsstyrelsen visar årets inventering av tall en minskning av betesskadorna i Västerbotten, rapporterar SVT Nyheter.

Skogsstyrelsen vill se en fortsatt minskning av älgstammen i Götaland. Detta trots larmrapporter om att den svenska stammen har det svårt.

Skogsstyrelsen satsar 3,5 miljoner kronor på att kartlägga skador på tallungskog i våra fyra nordligaste län. Tillsammans med älgbetesinventering och spillningsinventering vill myndigheten öka kunskapen om vad man betecknar som ett växande problem och ett hot mot skogsbruket.

Skogsbolagens järngrepp om jägarna och Skogsstyrelsens likgiltighet gör att miljöbrott aldrig uppdagas. Men något är på väg att hända. Medvetenheten om skogsbrukets brister ökar i samhället.

Skogsstyrelsen står fast vid de resultat man redovisat efter älgbetesinventeringen av AB Karl Hedins marker i brandfältet i Västmanland. Myndigheten ser ingen anledning att ändra i inventeringsmetodiken. Företagets egen inventering kan inte jämföras med Äbin, hävdar Skogsstyrelsens specialist.

Knäckesjuka och för sent utförda röjningar är mycket större hot mot ungskogens utveckling än viltbete. Den slutsatsen drar skogsföretaget AB Karl Hedin efter att man gjort en egen undersökning av föryngringarna på de provytor Skogsstyrelsen Äbininventerat, på företagets marker i det stora brandfältet i Västmanland.

Att det ser ut som det gör i större delen av norra Sverige är inte konstigt med tanke på att Sveaskog snart har avverkat all skog som har möjlighet att skapa livsmiljöer för det djurliv som har levat där, sedan tusentals år!

En omsvängning har varit på gång under några år, men förra året passerades en gräns som gör det extra tydligt. Då levererades fler tallplantor än granplantor, rapporterar Skogsstyrelsen.

Skånes landskapsdjur, kronhjorten, har sitt kärnområde kring Vombsjön. Här lever den ursprungliga populationen, av Linné namngiven till Cervus elaphus. Men området hotas av skogsavverkning och friluftsaktiviteter. Hjortarna trängs undan från sitt hem.

Skogsstyrelsen satsar ytterligare sju miljoner kronor till projektet Mera tall. Målet är att öka andelen tall, minska betesskadorna och stärka samarbetet mellan jägare och skogsägare.

Skogen i Sverige har fortfarande för stora viltskador, uppger Skogsstyrelsen som vill att jägarna når avskjutningsmålen i älgjakten för att minska skadorna.
Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar dock att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.

Jag har engagerat mig i älgförvaltning och älgjakt i snart 30 år. Nu börjar det kännas riktigt tungt. Det blir bara värre och värre. Skogsbrukets massiva kampanjer för att få bort älgen är ett hot mot vår urgamla älgjaktkultur.

Betesskadorna minskar i Svealand och Gävleborg. Det visar Skogsstyrelsens redovisning av den senaste betesinventeringen i området, där myndigheten också pekar på att andelen tallföryngringar fortsatt behöver öka för att nå uppsatta mål.

Ambitionen att öka tallföryngringarna i södra Sverige har gett resultat. I Skogsstyrelsens redovisning över älgbetesskadorna i Götaland ser man en tydlig trend. När tallplanteringarna ökar minskar också betesskadorna.

När det inte går som tänkt för staten via Sveaskog, Skogsstyrelsen och övriga intressenter i skogen har de ett gemensamt ordval – utrota. Och det är inget nytt utan så har det varit genom åren.

Inte bara viltet orsakar skogsbruket förluster. Inventeringar i norra Sverige visar att en stor andel yngre tall också är angripna av till exempel svamp och insekter, så kallade multiskador. Dessa problem kan minska om skogen brukas på naturens villkor.

I det 88-punktsprogram som Skogsstyrelsen tagit fram för ökad skogsproduktion återfinns flera förslag till hur klövviltsstammarna ska minska. Ett av de mer radikala: anställ yrkesjägare där jakten som folkrörelse inte räcker till för att skjuta bort älg, rådjur och hjort.

I ett projekt som letts av Skogsstyrelsen har 88 åtgärder för att öka skogsproduktionen presenterats. En av de åtgärder som ger störst effekt är färre älgar och annat klövvilt i skogarna.

I väntan på att älgstammen ska bli mindre måste betesskador i tallungskog förhindras genom att plantorna skyddas. Men det är ett arbete som är långt ifrån gratis.