I sitt remissvar på det nya jakttidsförslaget koncentrerar sig Skogsstyrelsen på klövvilt. De är positiva till förlängd jakttid, skyddsjakt och utökad säsong för hundanvändning.

I februari lämnar Herman Sundqvist posten som generaldirektör för Skogsstyrelsen. I en intervju med Svensk Jakt ger han sin analys av älgförvaltningens utmaningar.

Viltbetesskadorna på tall minskar i landet. Tydligast är minskningen i Götaland och södra Norrland. Det uppger Skogsstyrelsen.

Samhällets mål – skapat av skogsbruket. Men vad tycker de privata, mindre markägarna? De som faktiskt äger hälften av landets skogsmark, men som också representerar samhället.
Enligt Anders Nilsson, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, stämmer inte heller deras attityd överens med samhällets mål – som bestämts av skogsbruket.

Målet om maximalt fem procents skador på skogen genomsyrar hela älgförvaltningen. Ett mål som tagits fram av skogsbranschen och sedan antagits av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Men enligt Skogsstyrelsen är fem procent ”samhällets mål”. Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) ställer sig frågande.

Är det möjligt för en myndighet att besluta vad som är samhällets mål? Det menar professor Camilla Sandström att det är, utifrån att politiken satt ramarna. Samtidigt framhåller hon att mål som inte nås måste revideras.

Maximalt fem procents betesskador. Samhällets mål. Ditt och mitt – och i mångt och mycket avgörande för älgförvaltningen. Men vem är det egentligen som bestämmer när du och jag tycker att gränsen är nådd – att nu får inte viltet äta mer? Svaret: Skogsstyrelsens via skogsbruket.

Skogsstyrelsen tillhandahåller resultat, presentation och faktiskt det mesta vad gäller älgbetesinventeringen, Äbin. När Svensk Jakt begär att få ta del av grunddata slutar det i domstol.

Den svenska älgförvaltningen genomsyras av älgbetesinventeringen. Maximalt fem procents betesskador accepteras och ligger till grund för den minskning av älgstammen som skett. ”Samhällets mål” kallas det – men är det verkligen ditt och mitt mål när en enskild bransch fått bestämma? Svensk Jakts granskning visar nämligen att målet är framtaget av skogsbruket och anammat av Skogsstyrelsen. Något politiskt beslut finns inte.

Naturvårdsverket gör nu en översyn av jakttiderna. Skogsstyrelsen har tagit chansen att tycka till och föreslår att skyddsjakt på enskilds initiativ även ska tillåtas på älgkalv.

Sveriges lantbruksuniversitet presenterade tidigare en utvärdering av Äbin och levererade flera förslag på förbättringar. Nu meddelar Skogsstyrelsen att några ändringar av metoden inte är aktuella.

Antalet älgar påverkar betesskadorna mer än mängden tall i ungskogen. Det framgår av en rapport från Skogforsk. Men: forskarna påpekar att skadorna varierar och att det krävs mer forskning på området.

Jägareförbundet anser att Äbin-materialet bör analyseras djupare och mer kritiskt. Skogsstyrelsen välkomnar synpunkterna och hänvisar till två utredningar som syftar till att bidra till en mer ändamålsenlig älgförvaltning.

Under flera år har betesskadorna på unga tallar i stort sett legat oförändrat. Detta trots en kraftigt minskad älgstam. Jägareförbundet menar att det är något som inte stämmer och att det omfattande Äbin-materialet bör analyseras djupare och mer kritiskt.

För andra gången någonsin arrangeras International moose symposium i Sverige.

Fördubblad älgstam på en vinter. En biologiskt orimlig ökning. De nya siffrorna som nu presenterats tycks ha fått delar av älgförvaltningen att famla i mörkret. Därför uppmanas till lugn med förändringar – men frågan är om detta är början på en jojoförvaltning även för älgen?

26-30 augusti fokuserar Skogsstyrelsen på viltfoder. Under fem dagar håller myndigheten kostnadsfria digitala webbinarier om viltfoder.

När staten satsar hundratals miljoner kronor på att återväta tidigare dikade torvmarker i skogen för klimatnyttans skull är viltet en vinnare, utan att det egentligen är meningen. De fuktigare, frodiga miljöerna, där älg och tjäder trivs kommer på köpet.

Felmarginalen i Äbin kan förbättras, enligt en rapport från SLU. Fyrdubblad storlek på stickprovsytorna, besöka samma inventeringsrutor och placera rutorna där det finns mest ungskog är några av förslagen som getts till Skogsstyrelsen.