I filmen som finns att se på Youtube tecknas bilden av en art som både skapar och ställer till det.

Bävern var i stort sett utrotad i Sverige när Eric Festin 1922 tog initiativ till en bäverutsättning i Bjurälven.

Nu, drygt 100 år efter återintroduktionen, finns det omkring 100 000 bävrar i landet. En framgångssaga för arten som med kraft är tillbaka i de svenska landskapen – och den märks.

I en ny film från SLU och Skogsstyrelsen ges en bred och levande bild av vårt lands största gnagare. Här möts aktuell forskning och historiska tillbakablickar i en berättelse om en art som både formar och utmanar sin omgivning.

Nyckelart

Filmen visar hur bävern fungerar som en så kallad nyckelart. När den fäller träd, bygger dammar och dämmer upp vatten förändras hela landskapet. Nya våtmarker uppstår, död ved tillförs och livsmiljöer skapas för en rad andra arter.

Samtidigt väcker dess framfart frågor: hur påverkas fiskens vandring, och kan bäverns miljöer bidra till smittspridning som harpest?

River damm

I Färnebofjärdens nationalpark arbetar myndigheter aktivt med att skydda träd från bäverns gnagande, medan en markägare i Västerbotten tvingats riva en damm som hotade en väg. Konflikten mellan nytta och skada är tydlig.

Historiskt var bävern nära att försvinna helt från Sverige. Under 1700- och 1800-talen jagades den hårt för sitt skinn och sitt bävergäll – och inte minst för den eftertraktade bäverpälsen som blev till exklusiva hattar.

Naturvårdare

Filmen ger en bild av bävern – som både naturvårdare och problemdjur. En påminnelse om att viltförvaltning sällan är svart eller vit, utan snarare en balansgång i landskapet.

I filmen konstateras också att konflikten mellan markägare och bäver är mindre i Sverige jämfört med en del andra länder, bland annat Polen. Och att orsaken till detta är att det i Sverige är tillåtet jaga bäver, enligt Frauke Ecke, forskare vid SLU.