Nio procent av de unga tallarna i Sverige har under senaste året fått skador av bete från älg och andra vilda hjortdjur. Det visar de nationella resultaten från Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering, Äbin.

Årets inventering av skadorna visar på en minskning från tolv till nio procent skadade ungtallar i riket jämfört med förra årets inventering, uppger Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Skadenivåerna varierar samtidigt över landet. Södra Norrland (Västernorrland, Jämtland och Gävleborgs län) visar på de lägsta skadorna sedan 2016, då resultaten började presenteras i sin nuvarande form, och har över tid minskat från 14 till 8 procent. Norra Norrland (Norrbotten och Västerbotten) visar också den lägsta nivån sedan 2016 med 10 procents skador.

Få älgförvaltningsområden når målet

Statistiken från Götaland och Svealand, som presenterades tidigare i år, visar på en minskning i Götaland medan Svealand ligger relativt oförändrat.

– Färre skador är glädjande och visar att det långsiktiga arbetet som gjorts med att få balans mellan mängden vilt och dess tillgång till mat börjar ge resultat. Men det går sakta och allt för många älgförvaltningsområden ligger högt över målet. Därför krävs det fortsatt ett gemensamt ansvarstagande och uthållighet från alla parter inom viltförvaltningen, säger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen, i pressmeddelandet.

Att öka mängden tall i skogen är en av flera åtgärder för att skapa bättre balans mellan skog och vilt, konstaterar Skogsstyrelsen. Äbin mäter därför också andelen tall och resultaten visar att det är en dryg tredjedel av älgförvaltningsområdena som når målet om att ha tall på 80 procent av de magra markerna där tallen är det naturliga valet.

På mellanmarker, där både tall och gran trivs och skogsägare kan välja trädslag, är resultatet bättre och två tredjedelar av områdena uppnår målet att minst 25 procent av arealen ska bestå av tall.

– Fler tallplantor och ökad mängd lövträd som djuren tycker om är insatser som ökar mängden mat till hjortdjuren. Större variation är viktigt också för att öka möjligheten för skogar att växa upp i ett föränderligt klimat med riskfaktorer som storm, torka och insektsangrepp, säger Lennart Svensson, i Skogsstyrelsens pressmeddelande.