Samhällets mål – skapat av skogsbruket. Men vad tycker de privata, mindre markägarna? De som faktiskt äger hälften av landets skogsmark, men som också representerar samhället.
Enligt Anders Nilsson, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, stämmer inte heller deras attityd överens med samhällets mål – som bestämts av skogsbruket.

Målet om maximalt fem procents skador på skogen genomsyrar hela älgförvaltningen. Ett mål som tagits fram av skogsbranschen och sedan antagits av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Men enligt Skogsstyrelsen är fem procent ”samhällets mål”. Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) ställer sig frågande.

Är det möjligt för en myndighet att besluta vad som är samhällets mål? Det menar professor Camilla Sandström att det är, utifrån att politiken satt ramarna. Samtidigt framhåller hon att mål som inte nås måste revideras.

Maximalt fem procents betesskador. Samhällets mål. Ditt och mitt – och i mångt och mycket avgörande för älgförvaltningen. Men vem är det egentligen som bestämmer när du och jag tycker att gränsen är nådd – att nu får inte viltet äta mer? Svaret: Skogsstyrelsens via skogsbruket.

Skogsstyrelsen tillhandahåller resultat, presentation och faktiskt det mesta vad gäller älgbetesinventeringen, Äbin. När Svensk Jakt begär att få ta del av grunddata slutar det i domstol.

Den svenska älgförvaltningen genomsyras av älgbetesinventeringen. Maximalt fem procents betesskador accepteras och ligger till grund för den minskning av älgstammen som skett. ”Samhällets mål” kallas det – men är det verkligen ditt och mitt mål när en enskild bransch fått bestämma? Svensk Jakts granskning visar nämligen att målet är framtaget av skogsbruket och anammat av Skogsstyrelsen. Något politiskt beslut finns inte.

Sveriges lantbruksuniversitet presenterade tidigare en utvärdering av Äbin och levererade flera förslag på förbättringar. Nu meddelar Skogsstyrelsen att några ändringar av metoden inte är aktuella.

Älgbetesinventeringen, Äbin, är en mätmetod för att beräkna andelen stamskadade tallar mellan en och fyra meters höjd i förhållande till alla tallar på provytan. Det är visserligen konstigt att Äbin-resultaten inte går ner när älgstammen minskar, men det är en annan sak. Problemen uppstår när Äbin används för att uppskatta framtida kvalitetsskador på sågat virke, skriver skogsägaren och sågverksentreprenören Karl Hedin.

Under flera år har betesskadorna på unga tallar i stort sett legat oförändrat. Detta trots en kraftigt minskad älgstam. Jägareförbundet menar att det är något som inte stämmer och att det omfattande Äbin-materialet bör analyseras djupare och mer kritiskt.

Med svindlande hastighet stiger drönaren mot himlen ovanför Misterhults klövviltsförvaltnings marker. Viltinventeraren Mattias Pettersson har skickat upp sin kameraförsedda fågel för att inventera ännu en del av skötselområdet, där jägarna har bestämt sig för att få svar på den eviga frågan: hur många älgar har vi, egentligen?