Trenden vad gäller skador på gran som orsakats av granbarkborre verkar ha vänt. Det visar en ny inventering.

Skogsskötseln kan påverka tillgången på risväxter som är viktiga för hjortdjurens födotillgång. Om det planteras tall- eller granskog gör det även skillnad på biomassans näringsinnehåll.

Det visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Världsnaturfonden, WWF, är i Sverige kanske mest känd för att uttala sig i rovdjursfrågor. Nu har även älgen blivit ett ämne för organisationen, som i ett uttalande framhåller att arten är viktig för Sverige – och att skogsbruket bör anpassas och inte enkom fokusera på produktion.

Arinbjörn Kindströmer lever av sin skog. Enligt Äbin är skadorna allvarliga – men det märker inte han. Något är fel inom älgförvaltningen och nu ska älgstammen få växa – till storskogsbrukets stora förtret.

Älgstammen har nästan halverats, samtidigt som skogsskadorna ökat kraftigt. Det fick en av markägarna i älgförvaltningsgruppen att byta fot – och nu ska älgstammen höjas. Länsstyrelsen höll med, men inte Stora Enso och Sveaskog som överklagat beslutet.

Skogsstyrelsen har nu sammanställt resultatet av årets älgbetesinventering, Äbin, som visar fortsatt höga skadenivåer i hela landet. På Jägareförbundet är man inte särskilt imponerad över de slutsatser myndigheten drar över orsakerna.

LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna har utvärderat de senaste tio åren av älgförvaltning i landet. Under ett seminarium i riksdagen presenterade de resultatet för intresserade ledamöter.

I den här artikeln har vi samlat några av veckans nyheter, reportage och debatter.
Klicka på respektive rubrik för att ta dig vidare till hela texten.

Nu ökar andelen tall på magra marker i Götaland. Enligt Skogsstyrelsen har nya föreskrifter gett en positiv effekt.

Enligt Skogsstyrelsen visar årets inventering av tall en minskning av betesskadorna i Västerbotten, rapporterar SVT Nyheter.

Knäckesjuka och för sent utförda röjningar är mycket större hot mot ungskogens utveckling än viltbete. Den slutsatsen drar skogsföretaget AB Karl Hedin efter att man gjort en egen undersökning av föryngringarna på de provytor Skogsstyrelsen Äbininventerat, på företagets marker i det stora brandfältet i Västmanland.

Mångfalden är viktig för oss alla. De stora skogsbolagen instämmer och har till skillnad från de flesta jägarna till och med en förlåtande inställning till vargen. Men när gäller älgen tas inte dessa hänsyn.

Älgen äter skog för sju miljarder kronor i Mellansverige, larmar skogsbruket. Om det vore sant, så är det flera hundra procent mer än under 1980-talets älgexplosion, och då var larmen mera sansade.

Att en tallplanta som utsätts för stress betas av vilt är inte märkligt alls. Det är så evolutionen fungerar.

Inte bara viltet orsakar skogsbruket förluster. Inventeringar i norra Sverige visar att en stor andel yngre tall också är angripna av till exempel svamp och insekter, så kallade multiskador. Dessa problem kan minska om skogen brukas på naturens villkor.

I Norrbotten fick Sveaskog avslag på sin ansökan om att få skyddsjaga älg.
Nu ansöker det statliga skogsbolaget om att få skyddsjaga 50 älgar i Lycksele.

Skogsstyrelsen har inga planer på att dra tillbaka sin rapport till regeringen om kostnaderna för viltskador. Jonas Bergquist, skogsskötselspecialist, säger att han är trygg med att myndigheten gjort en bra rapport utifrån det underlag som finns.

Skogsstyrelsens rapport till regeringen i somras, som uppgav att viltet kostar skogsnäringen 7,2 miljarder kronor om året, är vilseledande och borde dras tillbaka. Det hävdar Jägareförbundet som granskat rapporten och som pekar på en rad felaktiga antaganden och beräkningar i myndighetens underlag.

Jägareförbundet Västmanland anser det vara helt förkastligt att ett statligt bolag som Sveaskog kör över markägarna och jägarna lokalt på det sätt som nu sker i delar av länet. Vi ifrågasätter om det är förenligt med det uppdrag Sveaskog har som statligt bolag.