Den omfattande skyddsjakten på björn i Norrbotten skapar en negativ bild av den svenska rovdjursförvaltningen. Att skyddsjakt årligen utgjort och utgör en regel i stället för några få undantag när det gäller björnen, är inget annat än ett misslyckande, skriver Daniel Widman, ordförande i Jägareförbundet Norrbotten.

Ett problem för unga jägare i dag är att många inte har egen mark.

Årets vargjakt är över, 57 av 75 tilldelade vargar sköts. Landshövdingar i berörda län har blivit kallade till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), som efterfrågat en förklaring. Det är bra, om givna uppgifter inte genomförs, måste ”varför” ingå i frågeställningen.

Oron ökar bland svenska yrkesfiskare. De negativa rapporterna haglar. Man kan undra om svenska politiker vill ha svenskfångad fisk?

Ännu en gång skriver riksdagspolitiker om hur den exploderande ökningen av vargstammen drabbar landsbygden. Vi behöver åtgärder i stället för fler ord.

Alla tolkningar och nonsens som i första hand Polisen håller på med är ett av de större hindren för att få engagerade ungdomar i jakten, och i nästa skede blir det tillgång till jaktmark.

Det finns en enorm tröghet i ideella verksamheter som gör att det tar för lång tid att komma framåt. Att bygga en verksamhet på stormöten som knappast någon kommer på är knappast vägen till framgång.

Jägarkåren lider brist på jaktpolitiskt engagerade unga jägare. Det verkar som om den framväxande generationen tycks tro att dagens jaktliga regelverk som förra generationens jägare kämpade fram ska räcka i evinnerlig tid. Så är definitivt inte fallet och det är en farlig väg för all jaktutövningen i framtiden.

Europas genom tiderna mest omskrivna djur med namnet Dolly torde vara det skotska fåret som 1996 blev första däggdjuret i världen att klonas från en cell från ett vuxet djur.
God tvåa på Dolly-listan är förmodligen den ponny som dödades av varg hösten 2022 – och tillhörde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

För ett säkrare, grönare och friare Sverige behöver vi ta ansvar för att få en ordentlig matförsörjning, biologisk mångfald och trygghet att kunna leva sitt liv. Det kommer inte att lyckas med en för stor vargstam och djurhållare som tvingas lägga ner sina verksamheter.

Jägare, privata markägare, staten, skogsbolag, politiker och myndigheter kan göra mycket för att bevara Sveriges älgstam. Nedan återfinns i tio punkter förslag på vad som behöver göras.

Regeringen och länsstyrelserna måste agera. Något måste göras nu, för fortsätter det på samma sätt är det god natt för älgstammen.

Jägareförbundet bör göra om och göra rätt med medlemsavgiften, genom att införa ett medlemskap med en elektronisk Svensk Jakt.

Att beröva viltet det skydd naturen utrustat det med genom att använda tekniska utrustning vid jakt gör oss knappast till bättre jägare.

I dagarna klargjorde Naturvårdsverket att handhållna termiska hjälpmedel kan användas vid all jakt – dygnet runt. Beskedet väcker en mängd etiska frågor och följer på att man släppte mörkersiktena fria vid vildsvinsjakt. Den tekniska utvecklingen är snabb och lär inte stanna av. Det är hög tid att vi frågar oss vad vi vill att jakt ska vara.

Konkurrensen om foder har ökat då stammarna av övrigt klövvilt växer. Vilket ansvar tar vi jägare för att hålla nere andra klövviltstammar till förmån för älgen?

Det räcker inte att markägare, jägare och staten kommer överens om hur älgförvaltningen ska bedrivas. Det finns fler intressenter som har synpunkter på hur viltet förvaltas.

Hur mycket skogsmark som föryngras med tall har större betydelse för betesskadorna än älgens numerär. Vid inventeringar mäter vi mängden skador, inte hur mycket en, två eller tre älgar äter.

Det kokar i jägarleden och allt fler har slutat, eller överväger att sluta, jaga älg. Skogsbolaget jag arrenderar mark av tar detta med en klackspark. Hur kommer betesskadorna att bli då skogsägarna inte längre har några jägare som sköter jakten?