Vi jägare har det största och viktigaste ansvaret att förvalta älgstammen till kommande generationer jägare.

Nu är det hög tid att regeringen levererar i jaktfrågorna, som utlovades innan valet av bland andra statsminister Ulf Kristersson (M) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Den täta älgstammen i Sverige har och har haft stor betydelse för de omfattande betesskadorna i ung tallskog. Förhållandet att fler älgar äter mer ungskog känns självklart.

För att lyckas nå de komplexa målen med älgförvaltningen krävs det en klok balansgång och en samverkan mellan parterna som präglas av både respekt och lyhördhet. Polarisering och förenklingar hjälper oss inte vidare.

Det finns egentligen bara en anledning till att det ser ut som det gör i dag i och med den svenska jakten. De som bestämmer över jakten jagar inte, är inte ute i naturen, samtidigt som jägarna inte har något inflytande.

Vi från landsbygden som röstade fram nuvarande regering, har tröttnat på att vänta på politikernas löfte om att ta ner vargstammen till gällande riksdagsbeslut.

Den svenska vapenlagstiftningen är redan i dag rigorös och ställer höga krav på vapenägare. Det är en stor besvikelse att Tidöpartierna nu valt det mest restriktiva alternativet till hur EU:s vapendirektiv ska implementeras.

Bra miljöval är en oberoende miljömärkning och har inget inflytande på kommuners val av energibolag. Bra Miljöval ställer miljökrav på den förnybara elproduktionen för att minska belastningen på miljön och klimatet.

Det finns inga rimliga skäl alls att regeringspartiernas och Sverigedemokraternas löften till sina väljare inte infrias nästa vargjakt, skriver Karl Hedin i debattartikeln där han också lanserar ett nytt system för vargjakten som bör ske från januari till mars 2024, då stammen minskas med minst 360 vargar.

Vad är nyttan med vargar som jagar runt hus och hem på grund av att det är tomt på vilt inom gigantiska områden i Hälsingland och stora delar av Dalarna?

Rovdjursangrepp för lantbrukare, fårskötsel och hundägare har blivit en skrämmande vardag och som kan resultera i att vissa gröna näringar inte längre klarar sig ekonomiskt. Samtidigt använder kommuner i Sverige skattemedel till förtäckta bidrag till Naturskyddsföreningen, som motarbetar all jakt på rovdjur.

Det verkar som att Polisen inte längre vet vad ett jaktvapen ska användas till, när man har synpunkter på om en kolv ska kunna vikas eller inte.

Sveriges mest hotade rovdjur är fjällräven. Det finns anledning att tro att Naturskyddsföreningens svala intresse för detta lilla rovdjur beror på att en av de viktigaste bevarandeåtgärderna är att rödräven jagas i fjällrävens hemområden.

Svenska Naturskyddsföreningen håller sig till fakta och tar inget ansvar för hat och hot som riktas mot jägare på grund av den pågående lodjursjakten, enligt föreningens ordförande Johanna Sandahl. Svensk Jakts chefredaktör Martin Källberg och reporter Olle Olsson svarar direkt med en lång rad exempel på hur fakta förvrids och sanningar friseras.

Nu ska jakten på lodjur stoppas. Med känsloargument, vädjan om pengar och alternativa fakta försöker olika organisationer övertrumfa varandra i sina försök att ta bort förvaltningen av ett vackert symboldjur. Att hetsen mot rovdjursjakten leder till hat och hot mot såväl jägare som myndighetspersoner tycks inte vara så viktigt.

Fem månader har förflutit sedan riksdagsvalet 2022. Ett val som många småviltsjägare betraktade som ett ödesval för den framtida möjligheten till jakt på statens mark på renbetesfjäll.

Att stå med pilbåge på drevjakt är inte tanken. Därför är frågan om ett snabbt andra skott inte aktuell.

Bågjakten är en förvånansvärt het potatis. Den svenska jägarkåren skulle vara en större kraft i samhället om alla drog åt samma håll, och inte kritiserade varierande jaktformer.

Utredaren i Renmarkskommittén Eric M Runesson bedriver ingen oberoende utredning. Genom att med breda penseldrag göra Girjasdomen till schablon för nästan halva Sveriges yta görs villkoren i ett särområde till norm. Resultatet: ett Sverige med apartheid.