Regeringen och länsstyrelserna måste agera. Något måste göras nu, för fortsätter det på samma sätt är det god natt för älgstammen.

Jägareförbundet bör göra om och göra rätt med medlemsavgiften, genom att införa ett medlemskap med en elektronisk Svensk Jakt.

Att beröva viltet det skydd naturen utrustat det med genom att använda tekniska utrustning vid jakt gör oss knappast till bättre jägare.

I dagarna klargjorde Naturvårdsverket att handhållna termiska hjälpmedel kan användas vid all jakt – dygnet runt. Beskedet väcker en mängd etiska frågor och följer på att man släppte mörkersiktena fria vid vildsvinsjakt. Den tekniska utvecklingen är snabb och lär inte stanna av. Det är hög tid att vi frågar oss vad vi vill att jakt ska vara.

Konkurrensen om foder har ökat då stammarna av övrigt klövvilt växer. Vilket ansvar tar vi jägare för att hålla nere andra klövviltstammar till förmån för älgen?

Det räcker inte att markägare, jägare och staten kommer överens om hur älgförvaltningen ska bedrivas. Det finns fler intressenter som har synpunkter på hur viltet förvaltas.

Hur mycket skogsmark som föryngras med tall har större betydelse för betesskadorna än älgens numerär. Vid inventeringar mäter vi mängden skador, inte hur mycket en, två eller tre älgar äter.

Det kokar i jägarleden och allt fler har slutat, eller överväger att sluta, jaga älg. Skogsbolaget jag arrenderar mark av tar detta med en klackspark. Hur kommer betesskadorna att bli då skogsägarna inte längre har några jägare som sköter jakten?

Svensk vargförvaltning borde inte vara en fråga som är underkastad EU:s art- och habitatdirektiv. Det är inte rimligt att vargfrågan avgörs i Bryssel. Nu hoppas vi att EU-kommissionen ska agera för att reformera dagens stelbenta EU-lagstiftning, skriver kristdemokraterna Sara Skyttedal och Birgitta Sacrédeus.

Vi jägare har det största och viktigaste ansvaret att förvalta älgstammen till kommande generationer jägare.

Nu är det hög tid att regeringen levererar i jaktfrågorna, som utlovades innan valet av bland andra statsminister Ulf Kristersson (M) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Den täta älgstammen i Sverige har och har haft stor betydelse för de omfattande betesskadorna i ung tallskog. Förhållandet att fler älgar äter mer ungskog känns självklart.

För att lyckas nå de komplexa målen med älgförvaltningen krävs det en klok balansgång och en samverkan mellan parterna som präglas av både respekt och lyhördhet. Polarisering och förenklingar hjälper oss inte vidare.

Det finns egentligen bara en anledning till att det ser ut som det gör i dag i och med den svenska jakten. De som bestämmer över jakten jagar inte, är inte ute i naturen, samtidigt som jägarna inte har något inflytande.

Vi från landsbygden som röstade fram nuvarande regering, har tröttnat på att vänta på politikernas löfte om att ta ner vargstammen till gällande riksdagsbeslut.

Den svenska vapenlagstiftningen är redan i dag rigorös och ställer höga krav på vapenägare. Det är en stor besvikelse att Tidöpartierna nu valt det mest restriktiva alternativet till hur EU:s vapendirektiv ska implementeras.

Bra miljöval är en oberoende miljömärkning och har inget inflytande på kommuners val av energibolag. Bra Miljöval ställer miljökrav på den förnybara elproduktionen för att minska belastningen på miljön och klimatet.

Det finns inga rimliga skäl alls att regeringspartiernas och Sverigedemokraternas löften till sina väljare inte infrias nästa vargjakt, skriver Karl Hedin i debattartikeln där han också lanserar ett nytt system för vargjakten som bör ske från januari till mars 2024, då stammen minskas med minst 360 vargar.

Vad är nyttan med vargar som jagar runt hus och hem på grund av att det är tomt på vilt inom gigantiska områden i Hälsingland och stora delar av Dalarna?