söndag 23 juni

Opinion

Krönika: EU-kommissionen, vargen – och Dolly

Europas genom tiderna mest omskrivna djur med namnet Dolly torde vara det skotska fåret som 1996 blev första däggdjuret i världen att klonas från en cell från ett vuxet djur.
God tvåa på Dolly-listan är förmodligen den ponny som dödades av varg hösten 2022 – och tillhörde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens ponny Dolly i höstas dödades av varg på familjegården i tyska Niedersachsen, blev det av förklarliga skäl en stor nyhet. EU-kommissionen, den av EU:s institutioner som varit mest aggressivt drivande för ett strikt skydd för varg, fick alltså själv smaka på den verklighet som denna linje innebär för så många EU-medborgare – och deras tamdjur.

Det är ju ett väl känt faktum att människors positiva inställning till varg minskar med avståndet till det aktuella rovdjuret. Det är först när man själv har varg inpå knuten, som man fullt ut förstår vad en sådan vargpolitik innebär.

Därför har det naturligtvis varit extra intressant att följa det som sker i vargfrågan på EU-nivå under senare tid.

Kan det vara så att det som drabbade EU-kommissionsordförande von der Leyen får effekter i praktiken?

Att EU-kommissionen nu börjar ta steg mot en mera rimlig syn på varg, och det juridiska skydd denna rovdjursart åtnjuter?

En artikel på den italienska nätportalen Salto.bz (16 mars) väckte nyligen viss uppmärksamhet. I artikeln berättar den italienske EU-parlamentarikern Herbert Dorfmann att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen bekräftat för honom att EU-kommissionen inte längre är negativt inställd till beståndsreglerande jakt på varg.

Herbert Dorfmann representerar i EU-parlamentet Sydtyrolens folkparti (SVP), som ingår i partigruppen EPP (European People’s Party), i vilken bland annat de svenska partierna Moderaterna och Kristdemokraterna också ingår.

Den 14 mars hade partigruppen EPP ett möte med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Vid mötet tog Herbert Dorfmann upp frågan om vargförvaltning, specifikt EU-kommissionens hittills strikt negativa inställning till jakt på varg.

Enligt EU-parlamentarikern Dorfmann svarade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att ”EU-kommissionen inte längre avvisar jakt på varg utifrån en förvaltningsplan”.

– Ordföranden (Ursula von der Leyen, reds. anm.) svarade att EU-kommissionens inställning till vargförvaltning hade förändrats i grunden, säger Herbert Dorfmann i Salto.bz-artikeln, som också finns publicerad på Dorfmanns egen hemsida.

Av artikeln framgår att det enligt EU-kommissionens ordförande behöver finnas ”en balans mellan intressen för artskydd och biologisk mångfald å ena sidan och jordbruk å andra sidan”.

Vid mötet mellan von der Leyen och EPP framhöll EU-kommissionens ordförande Sverige som ett exempel: Att det i Sverige görs ett betydande uttag ur populationen med jakt, och att kommissionen inte har några invändningar mot det.

– Kommissionen kommer inte längre att stå i vägen för förfrågningar från medlemsstaterna att ta bort vargar, säger Herbert Dorfmann, och framhåller att EU-kommissionen, i och med denna nya linje är betydligt mer flexibel vad gäller synen på jakt på varg.

– Aldrig tidigare har en kommissionsledamot uttryckt sådan klarhet om avlägsnandet av vargar, än mindre ordföranden själv, säger Herbert Dorfmann, som driver frågan om att i Italien få möjlighet till en beståndsreglerande vargjakt enligt den modell som tillämpas i Sverige.

I Italien är vargen i nuläget strikt skyddad, och ingen sådan jakt är i dagsläget tillåten.

Ur svensk synvinkel är det besked som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lämnade – enligt Dorfmann – intressant på flera sätt.

Till att börja med har uppgifterna från EU-parlamentarikern Dorfmann inte på något sätt dementerats av EU-kommissionen.

Samtidigt: om EU-kommissionen framhåller den svenska vargförvaltningsplanen som ett föredöme – varför har kommissionen i så fall inte lagt ner det överträdelseärende gentemot Sverige, som initierades 2011? Ett överträdelseärende som sedan dess legat som en våt filt över svensk vargförvaltning, genom att det hos svenska vargförvaltande myndigheter skapat osäkerhet kring det rättsliga läget.

EU-kommissionen har under denna period inte gått vidare med ärendet till EU-domstolen – men heller inte valt att lägga ner det.

I januari 2023 inkom en anmälan till Europeiska ombudsmannen, vars uppgift är att ta emot och undersöka klagomål från allmänheten om hur EU:s institutioner sköter sitt arbete. Anmälan gällde just detta: varför det tagit så lång tid för EU-kommissionen att komma till avslut i det överträdelseärende som handlar om svensk vargförvaltning.

Den 15 mars valde Europeiska ombudsmannen att inleda en undersökning av ärendet; en undersökning som nu pågår.

En annan fråga är hur kommissionens vägledning om strikt skydd för djurarter av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet nu bör förstås i ljuset av kommissionens mer tillåtande linje.

Vägledningen uppdaterades så sent som 2021, med strängare rekommendationer för hur strikt skyddade arter som vargen kan hanteras. Detta trots att många medlemsstater, däribland Sverige, tvärtom önskat större flexibilitet. Eftersom vägledningen ofta åberopas i nationell domstol vid överklaganden av jaktbeslut för rovdjur, borde då inte kommissionen snarast uppdatera detta dokument så att det återspeglar ordförande von der Leyens gröna ljus för beståndsreglerande jakt på varg?

Slutligen, hur rimmar det strikta skyddet av vargen i Sverige enligt EU-rätten med att denna art uppnått gynnsam bevarandestatus och inte längre är hotad?

Vad säger egentligen EU-kommissionen om detta?

När Svensk Jakt ställer dessa frågor till EU-kommissionens ordförande och hennes kabinett är svaren – föga förvånande – tämligen innehållslösa.

Av den mejlväxling som skett med Adalbert Jahnz, talesperson för EU-kommissionen i miljöfrågor, framgår i alla fall ett par saker:

• EU-kommissionen dementerar inte, och tar inte heller på något annat sätt avstånd från, det EU-parlamentarikern Herbert Dorfmann berättat om beskeden från Ursula von der Leyen.

• Kommissionen upprepar sitt helgarderande ”1-X-2-svar” om varg: att arten å ena sidan är strikt skyddad, samtidigt som – å andra sidan – det för medlemsstaterna under vissa omständigheter finns möjlighet till undantag från detta strikta skydd.

• Kommissionen säger å ena sidan att man fortfarande analyserar Sveriges senaste licensjakt – men har å andra sidan inte heller agerat på något sätt i frågan.

• På frågan om när medborgarna kan räkna med att få veta utfallet av analysen av den svenska licensjakten, uteblir svar från kommissionen. Någon deadline för analysen verkar inte finnas – åtminstone kan inte kommissionens företrädare upplysa om en sådan. Vilket innebär att vi fortsatt befinner oss i ett juridiskt limbo.

Här upprepas alltså samma agerande från EU-kommissionen som det överträdelseärende gentemot Sverige som öppnades 2011. Detta samtidigt som kommissionens egna riktlinjer för beslut gällande klagomål som regel ska fattas inom ett år…

Huruvida EU-kommissionen i och med detta agerande svarar upp gentemot EU-medborgarnas förväntningar på rättssäkerhet och transparens kan diskuteras, om man vill uttrycka det diplomatiskt.

I april blev det känt att EU-kommissionen med kort varsel ombett medlemsstaterna att inkomma med populationsstatistik, skadebild avseende varg. Detta med syftet att EU-kommissionen ”under 2023 ska genomföra en djupgående analys av alla tillgängliga vetenskapliga och tekniska data och alla andra relevanta omständigheter, för att bedöma om ytterligare åtgärder behövs, inbegripet för att anpassa skyddsstatusen för arter av gemenskapsintresse baserat på tekniska och vetenskapliga framsteg”.

Detta uppgav EU-kommissionen den 7 mars i år till EU-parlamentet, som ett svar på den resolution om rovdjur som EU-parlamentet antog den 24 november 2022.

I denna resolution ställdes bland annat krav på att vargen ska flyttas i art- och habitatdirektivets bilagor, från strikt skyddad till en lägre grad av skydd.

Den 20 april möttes kommissionens expertgrupp för fågel- och art- och habitatdirektiven (NADEG). Gruppen leds av kommissionen och samlar medlemsstaterna och intresseorganisationer (däribland europeiska jägarfederationen Face). Vid mötet uppdaterade kommissionen NADEG om sitt svar till parlamentet. Med hänvisning till översynen av behovet att ändra bilagorna, meddelade kommissionen att analysen ska innehålla följande:

• Miljömässig, juridisk och politisk kontext och bakgrund.

• Bevarandestatus (övervakning, populationsdata, hot, mortalitet, etc.).

• Vargens roll i ekosystemen (här kommer även vargens positiva roll som toppredator ingå, möjlighet till naturturism och så vidare) och påverkan på samhället (inkluderat negativ påverkan som predation på jaktvilt, skador på jordbruksdjur, säkerhet för allmänheten, med mera).

• Tillgängliga åtgärder för att öka samexistensen mellan människa och varg.

• Slutsatser.

Medlemsstaterna ombads inkomma med populationsdata, skadepåverkan, konflikter, exempel på åtgärder för samexistens och att minska konflikter, och övrigt som kan vara relevant.

Deadline för medlemsstaterna att lämna detta underlag är satt till den 5 maj, och resultatet av analysen väntas under hösten 2023.

Det är långtifrån säkert att kommissionen kommer att landa i slutsatsen att bilagorna behöver förändras. Hela analysen kan vara en skenmanöver från kommissionen – något den känner sig tvingad att genomföra, med tanke på det ökade trycket från parlamentet i frågan.

Det är sedan tidigare känt att tjänstemän i EU-kommissionens generaldirektorat för miljö vill undvika att öppna bilagorna för förändring. Generaldirektoratets tjänstemän har också ifrågasatt att vargen i Sverige uppnått gynnsam bevarandestatus.

Ett alternativ till att ändra bilagorna skulle kunna vara att EU-kommissionen accepterar mer generösa undantag för vargjakt, vilket skulle kunna förklara varför kommissionen för tillfället verkar hänvisa till den svenska licensjakten på varg som ”i sin ordning”.

Problemet med det vägvalet – att använda undantag – är att det finns en juridisk gräns för vad som kan åstadkommas med undantag för en art som klassas som ”strikt skyddad”, samt att diverse intresseorganisationer fortsätter att ta jaktbesluten till domstol.

Vilket ytterligare understryker vikten av den nödvändiga omklassningen av vargen, från ”strikt skyddad” till ”förvaltningsbar”.

Det återstår alltså flera frågetecken kring vad EU-kommissionen egentligen vill i vargfrågan. Vill man göra förändringar, eller är det enbart en fråga om att skapa illusionen av detta?

Av de nu erhållna svaren från kommissionens företrädare, i ordförande von der Leyens närhet, kan man dra slutsatsen att EU-kommissionen för närvarande spelar ett dubbelspel. Ett dubbelspel där man ger olika svar, beroende på vem som ställer frågan.

Det är med andra ord mycket angeläget att medborgarnas företrädare i EU-parlamentet fortsatt håller trycket uppe i frågan. Liksom Sveriges regering, och vår riksdag.

Att en förändring är nödvändig har allt fler av Europas medborgare fått erfara under senare år.

Nu även Ursula von der Leyen.

Och hennes Dolly.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.