torsdag 28 mars

Opinion

Med en allt för stor vargstam tvingas djurägare utstå stress och lidande, samtidigt som samhället och miljön drabbas av bland annat försämrad biologisk mångfald, skriver de moderata debattörerna. Foto: Ingemar Pettersson & Olle Olsson

Debatt: ”Djurägare och samhälle drabbas av en för stor vargstam”

För ett säkrare, grönare och friare Sverige behöver vi ta ansvar för att få en ordentlig matförsörjning, biologisk mångfald och trygghet att kunna leva sitt liv. Det kommer inte att lyckas med en för stor vargstam och djurhållare som tvingas lägga ner sina verksamheter.

Under inventeringsperioden 1 oktober–31 mars redovisar Viltskadecenter fortlöpande resultat från länsstyrelsernas inventeringsarbete gällande varg.
Resultat från vinterns inventering visar att det finns åtta revir i Södermanland och Stockholms län, varav fem med föryngring med runt 50 vargar enligt officiell räkning. Sveriges mest vargtäta område.
Per den 6 april har 82 vargrevir i Sverige dokumenterats.

Omöjlig produktion

Bara vargreviret i Sjunda på gränsen mellan Södermanland och Stockholms län har nu tio vargar. Samtidigt ser vi att fårbesättningarna i området minskat med en tredjedel i Sörmland sedan 2015.

I kommunerna Nykvarn och Södertälje där Sjundareviret finns minskar också antalet fårgårdar drastiskt. Detta mycket för att djurägare funnit det omöjligt att kunna bedriva lammproduktion i symbios med vargbeståndet.

Gårdar läggs ner

Att som fårägare vakna upp på morgonen och se djuren ligga döda i hagen, eller så illa skadade att de måste avlivas är inget som någon vill uppleva.
Många väljer i stället att lägga ner verksamheten, något som skedde i Södertälje kommun när den största lammproducenten på gården Molstaberg lade ner produktionen 2019 efter upprepade vargangrepp. Konsekvensen var att Södertälje tappade cirka 1.200 närproducerade lamm i årsproduktion.

Brist på kött

De gårdar som nu drabbats och närliggande fårbesättningar överväger sannolikt att ta samma beslut.
Förutom brist på närproducerat klimatsmart lammkött leder detta även till negativ utveckling för den biologiska mångfalden i hela området.
Allt detta i tider när kriget gör sig påmint i vårt närområde, vilket i stället borde göra att vi ökar vår självförsörjning på bland annat kött.

Grönare Sverige

Kommuner kämpar med mål om bra mat och sänka utsläpp för ett grönare Sverige. Exempelvis Södertälje kommun som har antagit en odlingsstrategi som innehåller flera delmål där uppföljningen visar att utvecklingen går åt fel håll.
Antalet djur har minskat med 25 procent, vilket har en stark påverkan på naturbetesmarker och biologiska mångfald, såsom insekter, bin och fjärilar.

Fler åtgärder krävs

Moderaterna driver en tydlig linje, såväl i riksdagen som lokalt, för att få till stånd förändringar i den rådande rovdjurspolitiken i syfte att minska djurägarnas problem.
Riksdagen har ett beslut på att sänka vargstammen till den beslutade gynnsamma bevarandestatusen på 170 individer.
Djurägare kan i dag få en ökad ekonomisk kompensation, men det är inte en lösning på grundproblemet.
Fler åtgärder krävs för att undvika en fortsatt minskning av idisslare och ökad andel träda.
Sverige behöver en ökad självförsörjningsgrad. För det krävs både kött och vegetabilier.

Orimlig lösning

Att uppföra rovdjursavvisande stängsel för samtliga fårbesättningar inom vargrevir i landet är förenat med enorma kostnader. Vi anser att det är orimligt att fokusera på stängsel som den enda lösningen.
Dessutom är det förenat med stora praktiska svårigheter, inte minst för beten i anslutning till vatten som vi har i Stockholms län och i Södermanland.
För skärgårdsbetande får saknas exempelvis lösningar som går att praktiskt implementera då de står i direkt konflikt med allemansrätten. Rovdjursavvisande stängsel är dessutom inte konstruerade för att förhindra att vargen tar sig in i hagen. Det är enbart ett hinder som förhoppningsvis ska vara tillräckligt för att vargen ska välja att söka föda på annat håll.
En motiverad eller skrämd varg kommer att med stor sannolikhet ändå att ta sig förbi stängslet.

Enklare med skyddsjakt

I år sköts 57 vargar av 75 tilldelade. Det räcker inte om vi ska sänka trycket från dagens nivå, det behövs bättre insatser för att stävja utbredningen och nå riksdagens fattade beslut om 170 individer.
Förslag på ytterligare insatser är att det blir enklare att få skyddsjakt när enskilda vargar hotar och angriper tamdjur utan att det störs av överklaganden från individer och organisationer som sätter vargen före tamdjuren.
Att kunna få sina uppgifter sekretessbelagda av länsstyrelsen är ett annat förslag som skulle göra det möjligt att fler djurhållare vågar ansöka om skyddsjakt utan att riskera att bli hotade av aktivister.

Stress och lidande

För ett säkrare, grönare och friare Sverige behöver vi ta ansvar för att få en ordentlig matförsörjning, biologisk mångfald och trygghet att kunna leva sitt liv. Då behöver vargstammen minska och utvecklingen i Sjundareviret kraftigt tryckas tillbaka.
Djurägarna får utstå stress, lidande och direkta kostnader, samhället och miljön drabbas genom försämrad biologisk mångfald, minskat utbud av lokalproducerade livsmedel och vargstammens långsiktiga förutsättningar försämras genom att den polariserade diskussionen kring artens samexistens med människan upprätthålls.
Sverige kan bättre!

 

Alexandra Anstrell (M), riksdagsledamot Stockholms län
Ann-Sofie Lifvenhage (M), riksdagsledamot Södermanland
Anna af Sillén, (M), riksdagsledamot Södermanland
Johan Hägglöf (M), kommunalråd Nykvarn
Anna Ekström (M), kommunalråd Gnesta

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.