Det verkar som att Polisen inte längre vet vad ett jaktvapen ska användas till, när man har synpunkter på om en kolv ska kunna vikas eller inte.

Sveriges mest hotade rovdjur är fjällräven. Det finns anledning att tro att Naturskyddsföreningens svala intresse för detta lilla rovdjur beror på att en av de viktigaste bevarandeåtgärderna är att rödräven jagas i fjällrävens hemområden.

Svenska Naturskyddsföreningen håller sig till fakta och tar inget ansvar för hat och hot som riktas mot jägare på grund av den pågående lodjursjakten, enligt föreningens ordförande Johanna Sandahl. Svensk Jakts chefredaktör Martin Källberg och reporter Olle Olsson svarar direkt med en lång rad exempel på hur fakta förvrids och sanningar friseras.

Nu ska jakten på lodjur stoppas. Med känsloargument, vädjan om pengar och alternativa fakta försöker olika organisationer övertrumfa varandra i sina försök att ta bort förvaltningen av ett vackert symboldjur. Att hetsen mot rovdjursjakten leder till hat och hot mot såväl jägare som myndighetspersoner tycks inte vara så viktigt.

Fem månader har förflutit sedan riksdagsvalet 2022. Ett val som många småviltsjägare betraktade som ett ödesval för den framtida möjligheten till jakt på statens mark på renbetesfjäll.

Att stå med pilbåge på drevjakt är inte tanken. Därför är frågan om ett snabbt andra skott inte aktuell.

Bågjakten är en förvånansvärt het potatis. Den svenska jägarkåren skulle vara en större kraft i samhället om alla drog åt samma håll, och inte kritiserade varierande jaktformer.

Utredaren i Renmarkskommittén Eric M Runesson bedriver ingen oberoende utredning. Genom att med breda penseldrag göra Girjasdomen till schablon för nästan halva Sveriges yta görs villkoren i ett särområde till norm. Resultatet: ett Sverige med apartheid.

Finns det behov av att tillföra nya jaktmetoder/vapen, exempelvis pil och båge? Svaret torde vara ett självklart nej.

Det tar längre tid att få iväg en andra pil än ett andraskott som skjuts med en repeterstudsare. Men hur lång tid tar det att ladda om kulpipan på en drilling eller en kombi?

Vid jakt med pil och båge måste jägaren vara extra noga med skjutavståndet. Och väl medveten om den egna förmågan.

Att vänta till skottillfället är perfekt är just det bågjägare är bra på. Då behövs mycket sällan ett andra skott.

Viktigast vid jakt är att bespara viltet onödigt lidande. Ett snabbt andraskott kan vara avgörande för att så sker. Hinner bågjägarna med det?

Den som är lite skogskunnig inser att älgens födointag bara är en bråkdel av de verkliga tillväxtförlusterna i våra skogar, som ganska lätt skulle kunna åtgärdas.

Att det är betesskador på tall i norra Sverige beror på att det är väldigt stora områden som täcks av tallungskogar med väldigt lite lövträd.

De första resultaten av den finska studien av bågjakt har under veckan presenterats och det ser försiktigt positivt ut för de som länge längtat att få spänna bågen även i Sverige, även om ett definitivt beslut lär dröja ett tag till. Men varför är så många inom jägarkåren skeptiska?

Om de enorma arealerna kraftledningsgator utnyttjas för viltfoderproduktion minskar viltbetet i produktionsskogen samtidigt som vi kan hålla fler hjortvilt. Men nästan ingen gör något konkret.

Artikelserien om älgen på Svenskjakt.se visar på problem inom älgförvaltningen som finns i hela landet. Att rädda älgstammen är högprioriterat.

Anpassa jakttiden efter älgtillgången, avskaffa avlysningsjakten och bruka skogen med metoder som gynnar både vilt och ungskog. Titta på hur skogsbruket bedrevs för 50 år sedan, då vi hade mycket mer älg än nu.