onsdag 29 maj

Opinion

Älgjakten i fjällen är inte något som kan sorteras in under begreppet urminnes hävd, enligt debattören. Foto: Jan Henricson

Debatt: ”Renägare bedrev ingen älgjakt under en mycket lång period”

Älg fanns knappt i fjälltrakterna förrän inpå 1960-talet. För att urminnes hävd ska gälla måste den fortgått under lång period. Hur kan ordförande för Renmarkskommittén överväga att låta samebyarnas älgjakt ingå i de rättigheter som omfattas av urminnes hävd?

I normala fall finns ingen dokumentation om hur man rörde sig miltals genom ödemarken för att se till att anhöriga hade något så enkelt som salt. Att kunna snara ripa, ”ta sig en kokripa”, eller någon fisk var en självklarhet. Man måste kunna hålla sig med mat själv.

Nya älgkroppar

Älg fanns knappt i fjälltrakterna förrän inpå 1960-talet. Detta var före fyrhjulingsepoken och det var för långt att bära ut köttet. Under 1970- och 1980-talen exploderade därför älgstammen i fjällen.

Jag arbetade en gång som älgslaktare åt ett slaktföretag. Vi var tre älgslaktare som tog emot älgkroppar som tre helikoptrar lyfte ut i en strid ström från fjälldalarna.

40 urtagna älgkroppar låg på grusplanen vid slakteriet, när jag kom. Vi drog av huden med traktor och grovstyckade kropparna hängande, men hann knappt hålla undan för nya kroppar.

Inga trevligheter

En del var dåligt hanterade med surnat blod och jag fick smitta genom småsår på händerna.

Älgjaktiden var då bara några dagar och när jag kommit hem slog sig infektionen på halskörtlarna och halsen höll på att svälla igen. I sista stund fick vi hem antibiotika – inte ett av mina trevligare minnen.

Slaktföretaget hade betalat helikoptertransporterna för renägarna, men snart tog samebyarna själva över. Samebyar har intrångsersättning i form av helikoptertimmar och i dag är älgjakten i fjällen effektivt organiserad.

Betydelsefull jakt

Efter att renägarsidan i rennäringsdelegationen fått majoritet och drivit igenom stora förbättringar för renägarnas älgjakt, betyder älgjakten för de flesta renägare mer än själva rennäringen, där 1 intjänad krona kostar samhället 3 kronor.

Vad gäller älgjakten är det inte köttet som ger det största ekonomiska utbytet. I dag är fjällens älgstam inte stor och framför allt är stora horn sällsynta – det är lätt att spana in storhorningar från helikopter och fjällhöjder.

Ingen älgjakt

Enligt vad jag förstått måste urminnes hävd fortgått utan längre avbrott för att fortfarande gälla.

Hur kan ordförande för Renmarkskommittén överväga att låta samebyarnas älgjakt ingå i de rättigheter som omfattas av urminnes hävd, då älgjakt inte bedrevs av renägare under en mycket lång period?

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.