Jag har jagat i Tyskland och har sedan 2003 ett europiskt vapenpass. Detta förnyas vart femte år, alltså 2008, 2013, 2018 skulle åter förnyas 2023.

Vid tidigare tillfällen har det varit enkelt och tagit cirka fem minuter på en polisstation. Man har med sig vapenpasset som inte får vara utgånget, aktuella licenser, legitimation och pengar till förnyelseavgiften.

En polistjänsteman kollar handlingarna, skriver i vapenpasset att det förnyas till ett visst datum samt sätter en polisstämpel i passet.

Sagan börjar

Ett par dagar före utgångsdatum i år går jag till Polisen i Ljungby (har stuga i närheten) för förnyelse och här börjar sagan. Jag förklarar mitt ärende och får följande svar: ”Nej, det här får jag absolut inte göra utan jag måste följa en uppgjord lathund och skicka det till Malmö”.

Eftersom jag behövde vapenpasset ett par dagar senare ville jag tala med någon som var insatt i vapenpass. Någon sådan fanns inte tillgänglig på plats utan jag hänvisades till 114 14.

Ingen aning

Efter cirka 40 minuter kom jag fram till en kvinna som inte hade en aning om vapenpass, men som hänvisade till Polisens vapenavdelning med telefontid dagen efter. Jag bad polisen i Ljungby att vänta med att skicka iväg handlingarna tills jag talat med vapenavdelningen.

När jag ringer dit nästa dag kommer jag fram efter en halvtimme. Jag framlägger mitt ärende och får till svar: ”Jag är ny här och ber att få återkomma när jag talat med en kollega.”

Åk till Växjö

Hon återkommer efter en stund och meddelar att vapenavdelningen inte kan göra något utan att mitt ärende ska skötas av en vapenhandläggare.

På min fråga om var närmaste vapenhandläggare fanns blev svaret: ”I Växjö. Prova och åk dit.” Sagt och gjort, men först hämtade jag mina handlingar i Ljungby.

Hindrande rutiner

Väl i Växjö framlägger jag åter mitt ärende och att jag rekommenderats att åka hit för här fanns ju vapenhandläggare och det började bli lite brådis. Fick följande svar:

”Vi har vapenhandläggare här men vi har också våra rutiner! Jag tar emot dina handlingar skickar dem med internpost till vapenhandläggarna, så får vi se när det blir klart.”

Jag bad henne skriva på kuvertet att det var bråttom men det sa hon att hon inte fick göra.

Fick låna vapen

Dagen efter väntade jag förgäves på ett samtal om att vapenpasset fanns att hämta. Så det blev att resa till Tyskland och låna ett vapen där.

Två veckor senare fick jag ett brev från Polisen med mina vapenlicenser, men inget vapenpass. Brevet var poststämplat i Malmö!

Någon dag senare var jag hos Polisen i Hässleholm för att få tips om hur man kan kolla handläggningen av ett ärende. Fick en mejladress och skickade en förfrågan, men mejlet stoppades av Polisens postmaster eftersom avsändaren var okänd.

Sagan tog slut

Två veckor senare åkte jag till Växjö för att på plats få veta hur mitt ärende hade handlagts. Vapenhandläggarna hade någon form av arbetsmöte just den dagen och var inte tillgängliga. Jag fick dock ett direktnummer till dem att ringa dagen efter.

När jag kom hem till bostaden i Hässleholm låg där ett brev, poststämplat i Malmö, med mitt vapenpass förnyat till 2028-05-26 och snipp, snapp, snut, där var sagan slut!

Hugo Nystrand