En mekanism i blodplättarna hos björnar har visat sig begränsa blodets förmåga att levra sig och skapa livsfarliga proppar. Nu hoppas forskarna att upptäckten ska bana väg för nya blodproppsmediciner, rapporterar SVT Nyheter.

Nu blir det lättare att rapportera fästingfynd till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Forskare vid bland annat Naturresursinstitutet i Finland, LUKE, har studerat antalet vargangrepp på hundar satt i relation till mängden bytesdjur som älg, vitsvanshjort och rådjur.

Ny forskning och arkeologiska fynd visar att historien om norra Sverige delvis kan ses i ett annat ljus.

Begreppet urminnes hävd hamnade i centrum i Girjasmålet. Men det är ett komplicerat begrepp som inte är entydigt. Det framgår av en bok utgiven av Riksantikvarieämbetet.

Judit Malmgren, doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet, arbetar nu på Justitiekanslerns uppdrag med att ta fram ett underlag över hur markanvändningen har sett ut genom århundrandena.

Naturvårdsverket har beslutat att bevilja pengar genom Viltvårdsfonden till sex viltforskningsprojekt, som totalt får dela på drygt 13 miljoner kronor.

Ett av de i dagsläget viktigaste målen inom svensk älgförvaltning är mängden betesskador på skog. Ändå är det knappt något älgförvaltningsområde i landet som når målen för betesskador – trots vikande älgstammar.

På uppdrag av Naturvårdsverket har tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt sambandet mellan antalet älgar och skador på tallar.

Hälften av alla klövvilt som fälldes i Finland under hösten 2021 sköts med blyfri ammunition. I Sverige är användningen av alternativ ammunition betydligt lägre, även om den ökar även här.

Höga halter av miljögiftet Pfas har uppmätts i uttrar i Jämtlands län. Det visar en ny analys från Naturhistoriska riksmuseet, rapporterar SVT Nyheter.

De svenska grågässen är fler än någonsin. Färsk forskning visar att de också har nya vanor. Detta påverkar förutsättningarna för jakten i Sverige, men också hur arten ska förvaltas tillsammans med andra länder. För jägare finns flera goda nyheter. Det finns utrymme för ökad beskattning. Dessutom vet vi mer om hur grågässen rör sig och vilka gäss du i själva verket jagar på dina hemmamarker.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inleder en forskningssatsning i komparativ medicin för att bättre förstå sjukdomar som förekommer hos både människa och hund. Syftet är att förbättra diagnostik, förebyggande åtgärder och behandlingar, för bättre hälsa och livskvalitet hos människor och djur.

I en artikel på Svenskjakt.se berättar SLU-studenten My Hansson samt forskarna Margareta Stéen och Carl-Gustaf Thulin om hur kanadensisk kronhjort – wapiti – under drygt 100 år införts i Sverige. Men vad hände med de importerade hjortarna?

Vid flera tillfällen under slutet av 1800-talet och in på 2000-talet har wapiti, den kanadensiska kronhjorten, förts in i Sverige. Målsättningen var inledningsvis att stärka den svenska kronhjortstammen med wapitins större kropp och horn.

Spåren efter vildsvinens bökande i skogen är väl synliga, men det är inte lika lätt att se hur de påverkar livet i marken. Nu kan Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visa att vildsvinens bökande minskar antalet kvalster, små djur som är viktiga för näringsomsättning, nedbrytning och kolinlagring.

Älgen är genom sitt betande i skogen ett hot mot den biologiska mångfalden, heter det ofta. Kanske är det tvärt om. I USA har forskare visat att återintroduktion av bison fördubblat antalet arter som växer på de vidsträckta prärier där den stora växtätaren betar.

Det är en självklarhet att vildsvinskött trikintestas, trots att parasiten sällan hittas. Men vad är en trikin och hur vanlig är den egentligen?

Parasiten sälmask ökar i vildfångad fisk larmar danska fiskare, som ser att en ökad sälpopulation drabbar fiskenäringen i form av sämre lönsamhet. Nu har också ett fall av sälmask konstaterats hos en människa.

Enligt en ny studie från Uleåborgs universitet i Finland behöver de två järvpopulationerna i Fennoskandia mötas, för större genetisk mångfald.