Vildsvin är allätare och bökar efter växtrötter, rotknölar, insekter, daggmaskar och svamp med sina trynen. Eftersom vildsvin är vanliga, är det viktigt att veta hur bökandet påverkar ekosystemet, skriver Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

Fokus på växter

Tidigare studier har framför allt fokuserat på vilken effekt bökandet har på växter. Nedbrytarna i marken har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, trots att de spelar en viktig roll för ekosystemfunktioner som tillgängligt kväve för växter, nedbrytning av dött material och lagring av kol.

– Vi har fokuserat på jordkvalster. Det är små organismer som lever i jorden och är besläktade med spindlar. Vi tittade både på kvalster som är nedbrytare och rovkvalster som äter andra organismer i marken, säger Nadia Maaroufi, forskare på SLU.

Experiment

Forskarna mätte antalet kvalster i jordprover från ett område där vildsvinen hade bökat och jämförde med jordprover från ett område i närheten där marken inte var störd.

De gjorde också ett experiment. Med hjälp av ett trädgårdsredskap som används för att luckra upp jorden simulerade de vildsvinsbök av olika intensitet.

På vissa ställen gick de verkligen in i rollen som vildsvin och tog också bort deras föda. Det var för att de skulle kunna jämföra betydelsen av störningen i sig (alltså själva bökandet) respektive det faktum att en del material från marken avlägsnades, till exempel maskar, rötter med mera.

Färre kvalster

– Vi upptäckte att bökandet minskade antalet individer av kvalster i proverna. Både nedbrytare och rovkvalster påverkades och det gällde oavsett om det var naturligt bök från vildsvin eller om vi hade simulerat. Däremot verkade det bara vara de vuxna kvalsterindividerna som minskade, inte de unga, säger Nadia Maaroufi.

Detta kan bero på att unga kvalster lever på mikroorganismer som inte påverkas lika mycket. De vuxna individernas föda är större, som till exempel bitar av svamp eller döda växter.

Därför är minskningen av kvalster troligen övergående, eftersom de unga kvalstren kan återkolonisera marken.

Påverkade egenskaper

Forskarna såg också att bökandet påverkade vissa egenskaper hos marken. Markfuktighet och innehåll av organiskt material minskade, men innehållet av kväve och andra näringsämnen ökade. Detta kan gynna gräs som behöver mer kväve, men missgynna mossor, lingon och blåbär.

– En viktig slutsats är att vildsvin kan påverka livet i marken och markens egenskaper. Vi har också demonstrerat att det går att göra experiment där vi efterliknar vildsvinens bökande. Däremot såg vi inte några tydliga skillnader mellan om vi tog bort vildsvinens mat eller bara simulerade bök. Kort sagt så vore det här spännande att forska vidare om, säger Nadia Maaroufi.