Två, av Naturvårdsverket finansierade, sexåriga forskningsprojekt har avslutats.

I ett pressmeddelande från myndigheten sammanfattas resultaten som handlar om älgskador, samarbete och flerartsförvaltning.

I gränslandet mellan Norge och Sverige har forskarna i projektet Grensevilt jämfört de båda ländernas älgförvaltning. Slutsatsen blev att samma älgstam förvaltas med olika synsätt, vilket ställer till problem.

Fågelinfluensan drabbar, trots sitt namn, inte bara fåglar. Nu har ett fjärde fall av smittan hittats hos rödräv. För att lära sig mer om sjukdomen och dess spridning vill nu Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ha hjälp att samla in döda djur.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ber nu allmänheten om hjälp att samla fästingar – men den här gången räcker det med bilder.

I en nypublicerad vetenskaplig artikel jämför ett antal forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kvalitet och smak i vildsvinskött jämfört med kött från tamgris.

En mekanism i blodplättarna hos björnar har visat sig begränsa blodets förmåga att levra sig och skapa livsfarliga proppar. Nu hoppas forskarna att upptäckten ska bana väg för nya blodproppsmediciner, rapporterar SVT Nyheter.

Nu blir det lättare att rapportera fästingfynd till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Forskare vid bland annat Naturresursinstitutet i Finland, LUKE, har studerat antalet vargangrepp på hundar satt i relation till mängden bytesdjur som älg, vitsvanshjort och rådjur.

Ny forskning och arkeologiska fynd visar att historien om norra Sverige delvis kan ses i ett annat ljus.

Begreppet urminnes hävd hamnade i centrum i Girjasmålet. Men det är ett komplicerat begrepp som inte är entydigt. Det framgår av en bok utgiven av Riksantikvarieämbetet.

Judit Malmgren, doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet, arbetar nu på Justitiekanslerns uppdrag med att ta fram ett underlag över hur markanvändningen har sett ut genom århundrandena.

Naturvårdsverket har beslutat att bevilja pengar genom Viltvårdsfonden till sex viltforskningsprojekt, som totalt får dela på drygt 13 miljoner kronor.

Ett av de i dagsläget viktigaste målen inom svensk älgförvaltning är mängden betesskador på skog. Ändå är det knappt något älgförvaltningsområde i landet som når målen för betesskador – trots vikande älgstammar.

På uppdrag av Naturvårdsverket har tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt sambandet mellan antalet älgar och skador på tallar.

Hälften av alla klövvilt som fälldes i Finland under hösten 2021 sköts med blyfri ammunition. I Sverige är användningen av alternativ ammunition betydligt lägre, även om den ökar även här.

Höga halter av miljögiftet Pfas har uppmätts i uttrar i Jämtlands län. Det visar en ny analys från Naturhistoriska riksmuseet, rapporterar SVT Nyheter.

De svenska grågässen är fler än någonsin. Färsk forskning visar att de också har nya vanor. Detta påverkar förutsättningarna för jakten i Sverige, men också hur arten ska förvaltas tillsammans med andra länder. För jägare finns flera goda nyheter. Det finns utrymme för ökad beskattning. Dessutom vet vi mer om hur grågässen rör sig och vilka gäss du i själva verket jagar på dina hemmamarker.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inleder en forskningssatsning i komparativ medicin för att bättre förstå sjukdomar som förekommer hos både människa och hund. Syftet är att förbättra diagnostik, förebyggande åtgärder och behandlingar, för bättre hälsa och livskvalitet hos människor och djur.

I en artikel på Svenskjakt.se berättar SLU-studenten My Hansson samt forskarna Margareta Stéen och Carl-Gustaf Thulin om hur kanadensisk kronhjort – wapiti – under drygt 100 år införts i Sverige. Men vad hände med de importerade hjortarna?

Vid flera tillfällen under slutet av 1800-talet och in på 2000-talet har wapiti, den kanadensiska kronhjorten, förts in i Sverige. Målsättningen var inledningsvis att stärka den svenska kronhjortstammen med wapitins större kropp och horn.