Foto: Mostphotos

Svensk Jakts första fråga aktualiserades bara så sent som i vintras, när vargjägare utsattes för sabotage och trakasserier som till och med övergick i fysiskt våld. Även eftersöksjägare har mötts av samma attityder från så kallade djurrättsaktivister.

• Svensk Jakts fråga: Ska hot och våld mot jägare som bedriver laglig jakt betraktas som hatbrott?

Alla partier svarar att de ser mycket allvarligt på denna typ av brottslighet, men vill inte att hot och våld mot jägare ska klassas som hatbrott. På politiskt manér utvecklar Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet sina svar med tal om skärpta straff och mer resurser till polisen.

Bara Kristdemokraterna bryter av mot mängden. De anser att angrepp på jägare som bedriver eftersöks- eller skyddsjakt ska klassas som brott mot tjänsteman och betraktas lika allvarligt som angrepp på polisman och det är lite mer än vad de andra partierna förmår.

Viltförvaltningsdelegationer

Foto: Lars-Henrik Andersson

Som resultat av en köpslagan mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet rörande licensjakten på varg fick miljöminister Karolina Skog (MP) i fjol utöka länsstyrelsernas vilt-förvaltningsdelegationer med ytterligare två ledamöter, en för miljö- och naturvårdsintresset och en för natur- och ekoturismen.

I ett forum som ska fatta beslut om viltförvaltning fick därmed natur- och miljörörelsen dubbelt så stark representation som jakt- och viltvårdsintresset, som fortsatt bara har en representant.

• Svensk Jakts fråga: Är ditt parti berett att ändra på det?

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar nej även om de förstnämnda något inlindat säger att de vill följa utvecklingen och göra justeringar vid behov.

Övriga partier utom Liberalerna är på det klara med att miljöministern genom sitt ingrepp snedvridit demokratin i viltförvaltningen och att sammansättningen av viltförvaltningsdelegationerna därför behöver ändras.

Liberalerna svarar ungefär som Socialdemokraterna. De vill följa delegationernas arbete och göra förändringar om det behövs.

Vapenlagar

Foto: Jan Henricson

När nu Sverige ska införliva EU:s nya vapendirektiv i sin nationella lagstiftning finns också möjlighet att förändra denna.

• Svensk Jakts fråga: Har ditt parti något förslag till förenklad vapenlagstiftning?

När Svensk Jakts frågor skickades ut befann sig förslaget till ny vapenlag ännu på remisstadiet. Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet griper denna chans och säger att man först vill avvakta remissvaren innan man tar slutlig ställning. Till skillnad från Miljöpartiet betonar dock Socialdemokraterna vikten av att den nya lagen inte försvårar för jägarna.

Vänsterpartiet vill skärpa vapenlagstiftningen, men vill samtidigt inte att den ska slå mot dem som ägnar sig åt jakt eller sportskytte. Polisens långa handläggningstider för vapenlicenser anses oacceptabel.

Sverigedemokraterna vill endast införa minimikraven i EU:s vapendirektiv och avslå allt annat, och ställer sig bakom alliansregeringens tidigare förslag om en ny jakt- och viltmyndighet som ska ta över hanteringen av vapenlicenser från polisen.

Moderaterna har i likhet med Kristdemokraterna ett helt paket med förslag som ska förenkla livet för jägare och skyttar. Bland annat en utökad vapengarderob och slopat licenskrav på ljuddämpare. Kristdemokraterna vill dessutom avskaffa tidsbegränsningen för vapenlicenser och slopa kravet på att en vapenhandlare måste uppnå ett visst antal transaktioner årligen för att få fortsätta sälja vapen och ammunition. I likhet med Sverigedemokraterna vill man också flytta hanteringen av vapenlicenser till en ny jakt- och viltmyndighet, som riksdagen beslutat ska inrättas enligt ett så kallat tillkännagivande. Centerpartiet vill också att jägarnas och skyttarnas vapenanvändning ska värnas. De vill även att det ska bli lättare att få förvara sitt vapen hos någon annan samt att det ska bli enklare att byta ett vapen mot ett annat inom samma vapenklass.

Liberalerna betonar att de röstade emot vapendirektivet i EU-parlamentet, eftersom följderna för jägare och skyttar blev för stora. När direktivet nu ändå ska implementeras måste det ske så att legala vapenägare drabbas så lite som möjligt.

Fjälljakten

Foto: Olle Olsson

Fjälljakten blev en stridsfråga under föregående mandatperiod. Alliansregeringen slopade under sin tid kravet på förtur för jägare boende och verksamma i Sverige ifråga om upplåtelse av småviltjakt på statens mark i fjällen. När den rödgröna regeringen tog över ändrades detta tillbaka, fast det tog tid.

• Svensk Jakts fråga: Ska nuvarande regler fortsätta gälla?

Här är alla partier ense om att den nu gällande ordningen ska bestå. Centerpartiet kan dock inte låta bli att haka upp svaret på förre landsbygdsminister Eskil Erlandssons envisa tolkning om att det på något sätt skulle strida mot EU-rätten att de som bor, arbetar och betalar skatt i Sverige har förtur vid upplåtelse av småviltjakt på statlig mark.

Sälförvaltning

Foto: Ulf Lindroth

Sälstammarna ökar okontrollerat längs våra kuster och det kustnära fisket är på väg att slås ut. Ändå tillåts bara skyddsjakt enligt ett så tillkrånglat regelverk att avskjutningen blir ett minimum av det minimala och inte på långt när påverkar sälstammarnas tillväxt.

• Svensk Jakts fråga: Är det dags att förvalta sälarna som andra viltarter i starka populationer, det vill säga med licensjakt?

Här är Socialdemokraterna tydliga med att sälstammarna behöver regleras. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill hålla kvar vid nuvarande skyddsjakt. Miljöpartiet oroar sig till och med över sälbeståndens kondition.

Sverigedemokraterna och samtliga allianspartier vill ha en utökad säljakt och är inte emot licensjakt. Som Centerpartiet påpekar krävs dock först en översyn av EU:s art- och habitatdirektiv. Sverigedemokraterna vill ha en licensjakt utformad på samma sätt som dagens regionala skyddsjakt.

Älgförvaltning

Foto: Johnny Olsson

Älgförvaltnings-grupperna är en ny och onödig, byråkratisk nivå inom älgförvaltningen som inte fungerar överallt, särskilt inte i norra Sverige. Här har skogsbolagens företrädare utnyttjat sin utslagsröst och till och med hotat att splittra viltvårdsområden för att få sin vilja igenom.

• Svensk Jakts fråga: Är ditt parti berett att demokratisera älgförvaltningen och stärka vanliga jägares och jaktlags inflytande?

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger sig vara öppna för förändringar. Socialdemokraterna påpekar också att de, när det nya systemet drevs igenom, ville att ordförandena i älgförvaltningsgrupperna skulle vara opartiska.

Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna säger nja och betonar vikten av en god dialog och att besluten är regionalt förankrade. Bara Moderaterna vill se över älgförvaltningsgrupperna för att säkerställa att det finns en balans mellan olika intressen.

Vargförvaltning

Foto: Johnny Olsson

Trots att riksdagens beslut om ett långsiktigt mål på 170–270 vargar och att vargstammen ska minskas där den i dag är som tätast, har det varit många turer i vargfrågan. Allt från rättscirkus och totalt jaktstopp till en försiktig licensjakt.’

• Svensk Jakts fråga: Hur ska riksdagens beslut genomföras i praktiken?

Socialdemokraterna slår sig inte utan anledning för bröstet, eftersom de under mandatperioden lyckades införa en licensjakt på varg som klarar domstolsprövningar. Därmed finns också ett system på plats för att verkställa riksdagens beslut.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är mera trevande även om Miljöpartiet lägger fast att det inte ska vara någon motsättning mellan att jaga varg och ha varg.

Sverigedemokraterna anser att vargstammen ska förvaltas mer aktivt vilket skulle underlättas om beslutsprocessen flyttades närmare de som berörs. Dessutom anser SD att beslutad vargjakt ska genomföras och inte tillåtas störas av aktivister.

Moderaterna står bakom riksdagens mål och vill stärka viltförvaltningsdelegationernas mandat att fatta beslut om såväl skydds- som licensjakt.

Av ungefär samma uppfattning är även Kristdemokraterna som också vill att länsstyrelserna ska bli mer alerta när det gäller att ta initiativ till skyddsjakt.

Beslut om när och var jakt ska ske, samt uppföljningen av att beslutad jakt genomförs, anser Centerpartiet och Liberalerna åvilar myndigheternas och regeringens ansvar.

Jägareförbundets uppdrag

Foto: Lars-Henrik Andersson

Jägareförbundets allmänna uppdrag infördes 1938 och skulle finansieras av jägarna själva genom det så kallade statliga jaktkortet. I dag har uppdraget blivit så kortsiktigt att det bara ges för ett år i taget.

Svensk Jakts fråga: Har ditt parti för avsikt att göra några förändringar rörande detta uppdrag?

I denna fråga framgår skillnaderna mellan partierna mycket tydligt.

Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna är alla till freds med Jägareförbundets sätt att sköta uppdraget och vill att ordningen ska bestå. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna vill också att regeringens beslut ska fattas med bättre framförhållning och större långsiktighet.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet svävar på målet och finner det rimligt att såväl uppdraget som jägarnas pengar i Viltvårdsfonden skingras ut till andra organisationer än de som betalat in pengar till fonden.

Så svarade partiledarna på Svensk Jakts åtta frågor.