Allt mer säl längs våra kuster håller på att slå ut det kustnära fisket. En mycket begränsad skyddsjakt kan inte reglera sälstammarna.
– Sälarna är för många idag. Det är ett helvetiskt problem för fisket, säger Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid SLU och Kustlaboratoriet i Lysekil.

Den 19 maj 1988 flöt en död knubbsäl upp på en strand vid Morups Tånge i Falkenberg. Det blev starten på en varm sommar fylld av svarta rubriker, politiska utspel – och en Västkust fylld av ruttnande sälar.

Har vi ett hav i obalans där människor, predatorer och förvaltningen av våra naturresurer går i otakt? En komplex fråga som årets Kustjaktseminarium på Öster Malma försökte finna svaren på.

För 100 år sedan fanns det fler än 200 aktiva norska säljaktsbåtar. Nu finns det bara en kvar.
Nu visar SVT en norsk dokumentärfilm om den envise skepparen som vägrar att acceptera nedläggningen av norska säljakten.

Naturvårdsverket föreslår jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon. Verket vill däremot inte se någon allmän jakt i den ekonomiska zonen.

Efter önskemål från Naturhistoriska riksmuseet har Naturvårdsverket fattat beslut om att utöka provtagningen i samband med årets skyddsjakt på knubbsäl.

– Förutom jakt på säl måste det fokuseras på redskapsutveckling, säger forskaren Sven-Gunnar Lunneryd, SLU, i ett pressmeddelande om hur man ska finna lösningar på konflikten mellan fisket och sälarna.

För två år sedan fick yrkesfiskaren Viktor Medström, Seskarö, tillstånd till skyddsjakt på säl strax utanför Haparanda skärgårds nationalpark. Men nu får han avslag på sin skyddsjaktsansökan, trots att han gjort allt för att skydda sina redskap.

Jägareförbundet arrangerar en rad utbildningar på länsnivå runt om i landet. I Svensk Jakt på de regionala sidorna brukar det finnas information om utbildningarna.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utreda om jakt ska tillåtas i Sveriges ekonomiska zon. Ett jaktområde som är mest intressant för säljägarna som jagar ute i isarna.