Sälen har en självklar plats i svenska vatten. För några decennier var den på väg att helt försvinna. Nu växer beståndet snabbt och det finns uppemot 50.000 sälar i Sverige.
Men sälens snabba utbredning får negativa konsekvenser för vårt fiskebestånd och vår fiskeindustri. Samma problem finns med skarven som genom sin utbredning äter upp fisken och försvårar för fiskarna.
Därför är det glädjande att en majoritet både i Europaparlamentet och Sveriges riksdag vill underlätta för jakt på säl och skarv.

Stöd för skyddsjakt

Antal skarvar längs den svenska kusten beräknas vara 200.000. Varje skarv äter mellan 300 och 500 gram fisk per dag. Det är inte svårt att inse att det får konsekvenser för fiskbeståndet.
Trots det är det svårt att jaga skarv. Det finns nämligen ett EU-direktiv, fågeldirektivet, från 1979 som reglerar jakten. Liknande problematik gäller för sälen, jaktmöjligheterna är begränsade.
Nu kan det dock bli ändring på detta. Förra veckan ställde sig Europaparlamentet bakom ett förslag från mig och min finske kollega Nils Torvalds från Svenska folkpartiet som innebär att EU ska godkänna stöd för viltvårdsinsatser och skyddsjakt på arter som kan skada fiskbestånden. Hit hör säl och skarv.

Ny politik behövs

Men det är inte bara i EU politiken behöver förändras. Vår egen nationella politik behöver läggas om. Därför är det ett bra första steg att en majoritet av ledamöterna i riksdagen ställer sig positiva till att införa licensjakt på säl.

Såväl Europaparlamentets som riksdagens beslut är bra. Men mer behöver göras. Sveriges regering och de nya ledamöterna i Europaparlamentet efter valet i maj måste se till att EU-direktiven som reglerar jakt uppdateras till rådande förhållanden.

Men det finns saker som vi redan i dag kan göra nationellt:

• Riksdagens ställningstagande om licensjakt på säl måste utvidgas till att omfatta skarv. Därjämte måste skyddsjakt på säl och skarv tillåtas i skyddsområden. På platser där fiskare inte får fiska borde säl och skarv inte få jaga.

• Det behövs regionala förvaltningsplaner för skarven. Hos länsstyrelserna råder det ofta stor osäkerhet kring hur frågan ska hanteras. Regionala förvaltningsplaner förenklar besluten och minskar osäkerheten.

• För sälen finns det ett problem, även om skyddsjakten utvidgas: Vem ska jaga sälen? EU-lagstiftning förbjuder handel med svenska sälprodukter. Med andra ord får den som skjuter säl varken tillvarata köttet eller skinnet för att sälja det. Det var därför en stor besvikelse att vi moderater var de enda svenska ledamöterna som motsatte sig förbudet i Europaparlamentet. Det minskar kraftigt incitamenten att faktiskt jaga säl.

Inte tillräckligt

Både sälen och skarven har en självklar plats i svenska vatten. Men deras utbredning får inte ske på fiskbeståndens och svenska fiskares bekostnad.

Den senaste veckans beslut i riksdagen och Europaparlamentet är en bit på vägen. Men det är långt ifrån tillräckligt.

Regeringen måste se till att vi får utökad jakt på säl och skarv. Det har våra fiskbestånd och våra kustsamhällen allt att tjäna på.

Jag förväntar mig att Centerpartiet och Liberalerna säkerställer att deras vänner i regeringen gör verklighet av majoritetens politik.

Christofer Fjellner (M)

Europa-parlamentariker