Publicerad 19 maj 2018 - 06:15

Ett uppslag i Svensk Jakt nummer 9 från 1988. Säldöden på Västkusten präglade även vår rapportering.

Trettio år efter Säldödens härjningar

Den 19 maj 1988 flöt en död knubbsäl upp på en strand vid Morups Tånge i Falkenberg. Det blev starten på en varm sommar fylld av svarta rubriker, politiska utspel – och en Västkust fylld av ruttnande sälar.

Idag på dagen för 30 år sedan, den 19 maj 1988, slog det som kom att kallas för ”säldöden” till med en kraft som ingen kunde förutse. Allt började på ön Anholt i Kattegatt där de första döda knubbsälarna hittades redan i april samma år.

De första fynden fick ingen större uppmärksamhet, men det som drabbade knubbsälarna skulle snart visa sig i sin fulla styrka.

Sälar låg och ruttnade längs Västkustens kobbar och skär. Foto: Sven Gunnar Lunneryd

Ett sargat hav

För att också förstå samhällets kraftiga reaktioner får vi backa ytterligare några år.

Sälarna i Östersjön och Nordsjön hade under 1960- och 70-talen drabbats hårt av utsläpp och miljögifter. Östersjöns miljö var kraftigt påverkad, och sälarna levde i allt glesare bestånd. Det fanns en oro för att sälen helt skulle försvinna från Östersjön.

Larmrapporter och ett allt intensivare arbete för att minska utsläppen började därefter ge resultat, och i slutet av 1980-talet hade sälarna sakta börjat öka i antal. Det väckte en förhoppning om att havet och miljön skulle återhämta sig. Sälarna blev en symbol för miljön och miljörörelsen.

Då kom säldöden.

 

En kaotisk tid

Forskare och myndigheter stod utan svar.

– Det var helt hysteriskt. Det var en mycket varm sommar, och det flöt omkring döda sälar överallt, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Han blev den sommaren engagerad som biolog och assistent till forskaren Tero Härkönen, som på uppdrag av staten ansvarade för analyserna och provtagningen av de döda knubbsälarna.

– Det blev också starten på min forskarbana, säger Sven-Gunnar Lunneryd, som därefter under 30 års tid arbetat med säl vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

 

En symbol

Forskarna fortsatte sitt omfattande arbete. Miljörörelsen reagerade snabbare och såg säldöden som en gigantisk giftskandal, det definitiva resultatet av alla miljögifter som dumpats i havet. De döda sälarna var på så sätt en larmklocka. Sälarna dog och nästa gång kunde det vara vi människor som drabbades i tusental.

– Sälarna hade redan ett symbolvärde innan säldöden kom. Vi var tidigt säkra på att det handlade om ett virus, men vi som forskade trodde också att det fanns en koppling till att sälarna var generellt utsatta för miljögifter, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Sven-Gunnar Lunneryd har ägnat 30 år åt sälforskning för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Foto: Boo Westlund

Val i Sverige

Samtidigt pågick det en valkampanj i Sverige. Den politiska debatten stegrades under sommaren i takt med rapporterna från Västkustens dramatiska skådespel.

Säldöden kom därför att prägla riksdagsvalet, och miljöfrågorna hamnade i fokus som aldrig förr.

Miljöpartiet var vid den här tidpunkten ett parti utan mandat i riksdagen. Partiet hade vid två tidigare riksdagsval misslyckats med att ta sig in i riksdagen.

Nu var det tredje gången gillt och helt plötsligt ville alla prata miljö. Sälar, säldöd och en hotat hav blev ett givet inslag i alla debatter. Sälarna och deras hemska öde dök upp överallt, även på de etablerade partiernas valaffischer.

Alla ville skydda sälarna.

 

Massdöd i media

En av de värsta epizootier vi sett, och det på mycket nära håll, pågick i direktsändning.

På Västkusten gjorde forskarna samtidigt sitt jobb med att samla prover och leta efter svaret på gåtan. Studieobjekt fanns det i överflöd. När det var som värst låg döda knubbsälar i drivor på stränder och klippor, andra flöt omkring i havet, stinkande och uppsvällda.

– Vi människor fick skulden för att sälarna dog, minns Sven-Gunnar Lunneryd.

Säldöden fick direkt politiska konsekvenser. Miljörörelsen drog höga växlar på att vi nu på ett dramatiskt sätt såg effekten av miljöförstörelsen. Debattörer drog paralleller till hur vi människor också skulle drabbas.

När valrörelsen gick in på upploppet var tonläget högt.

 

Fann svaret

Samtidigt fick forskarna ett genombrott.

– Det visade sig vara ett virus liknande valpsjuka som dödade sälarna. Det fördes ner till våra vatten av grönlandssälar och knubbsälarna var väldigt känsliga. Hälften av alla knubbsälar dog, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Forskarna hittade svaret och det handlade inte alls om en direktpåverkan av miljögifter. Knubbsälarna drabbades av ett mycket smittsamt virus, PDV, som gav dem feber, lunginflammation och andningssvårigheter. Det liknar valpsjuka som drabbar hundar och det var dessa ledtrådar som till slut gav svaret.

5–7.000 knubbsälar beräknas ha dött i Kattegatt och Skagerack den sommaren. Någonstans mellan 18–30.000 sälar totalt längs Europas kuster. De knubbsälar som överlevde bar antikroppar mot viruset.

Efter en turbulent sommar började den dödliga sjukdomen klinga av.

Samtidigt som sälarna dog pågick en valkampanj i Sverige. Foto: Sven-Gunnar Lunneryd

Hälften dog direkt

Knubbsälarna återhämtade sig under de kommande åren men har sedan dess drabbats av ett nytt utbrott av sjukdomen år 2002.

Båda utbrotten har startat på den danska ön Anholt, där knubbsäl och gråsäl lever i blandade kolonier.

det senare utbrottet av PDV fick inte alls samma mediala utrymme eller rubriker trots att tusentals djur dog även då.

Sälpopulationerna har trots detta och med ett starkt skydd från samhället ökat till historiskt stora bestånd.

Säldöden hade en naturlig förklaring och har drabbat många andra sälbestånd genom historien. Hur händelsen påverkade valutgången 1988 är det ingen som vet, men Miljöpartiet tog sig för första gången in i Sveriges riksdag. Många menar att säldöden bidrog till detta vilket företrädare för partiet menar är en myt.

 

Miljöpartiet i riksdagen

Sören Holmberg, statsvetare och seniorprofessor vid Göteborgs Universitet.

Det är ett faktum att händelserna sammanföll.

– Så är det givetvis, men här i livet finns inga sanningar. Myten om att Miljöpartiet kom in 1988 tack vare säldöden är en teori, men tittar vi på opinionssiffrorna det året så sjönks sympatierna för Miljöpartiet under sommaren, säger Sören Holmberg, statsvetare och seniorprofessor vid Göteborgs Universitet.

Sören Holmberg har följt många valkampanjer.

– I slutet av 1980-talet var miljöfrågorna väldigt dominanta, och så var det över hela Europa. Jag tror inte att säldöden var den enskilt viktigaste frågan, men givetvis en viktig symbolfråga just då och det kan givetvis finnas ett samband som bidrog till att Miljöpartiet tog sig in i riksdagen, säger Sören Holmberg.

Säldöden

PDV eller Phocine Distemper Virus är det virus som orsakar säldöd.

Det tillhör samma grupp virus som orsakar mässling och valpsjuka. Viruset tros ha utvecklats från valpsjukevirus för cirka 10 000 år sedan.

Viruset blev först känt 1988 när knubbsälar i Nordsjön och Skagerrak blev drabbade av säldöd. Idag vet man att viruset funnits hos grönlandssäl som dock inte påverkas av viruset i samma utsträckning.

Källa: Wikipedia

Skribent

Boo Westlund

boo.westlund@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

    Mina artiklar

    För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

    Opinion
    Här förs debatten i Jägarsverige
    Provläs Svensk Jakt
    Bläddra i senaste numret
    Ulf Lindroth
    Svensk Jakts vapen- och skytteredaktör tipsar och testar
    Gott från vilt
    Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
    Byggtips!
    Så bygger du en hundgård
    Här kan du annonsera vapen
    Annonstorget mad allt från hundar till jaktvapen
    För inloggade!
    Så förvarar du vapnet i bilen och stugan
    Drömjakt
    Här finns någonstans att jaga

    Mest läst

      Senaste från Annonstorget

      Viktigaste jaktfrågan

      Vilken jaktfråga är viktigast att den kommande regeringen tar tag i?

      Rådjursjakt!
      Vad har du för kunskaper om rådjursjakt med hund?
      Är du viltvårdare?
      Testa dina kunskaper om viltvård.
      Viltolycka!
      Hur gör du när en viltolycka inträffar?
      Älgjakt!
      Kan du något om älgar och älgjakt?
      Jakthundar!
      Känner du igen jakthundraserna?
      Vildsvin!
      Vad kan du om vildsvin och vildsvinsjakt?
      Tio frågor
      Vad kan du om vargar och vargjakt?
      Jakttider!
      Kan du din jakttabell?
      Är du jägare?
      Har du rätt kunskaper?
      Spårkunskap
      Vad kan du om spår och spårtecken?
      Tio frågor
      Om lodjur och lodjursjakt
      Rävkunskap
      Vad vet du om rävar och rävjakt?
      Tio frågor!
      Vad kan du om våra predatorer?
      Fåglar!
      Känner du igen fåglarna?

      Samtidigt på JaktPlay

      Svensk Jakt på Instagram

      Heta ämnen på Svenskjakt.se