Vi känner en stark oro över att antalet skyddsjakter kommer att öka väsentligt, vilket innebär stora bekymmer för rennäringen, om inte tilldelningen via licensjakt ökas markant. Det skriver Peter Eriksson och Gun Fahlander, som representerar Jägareförbundet Mitt Norrland och jägarintresset i viltförvaltningsdelegationen i Jämtlands län.

I en insändare efterfrågar signaturen Våge statistik rörande jägarexamen.

När man tar del av uppgiften att en liten förening i glesbygden examinerat bortemot 700 jägarexamenselever per år, då börjar man fundera lite.

Som många andra som bor och i vargområden är jag rädd för att vi snart börjar tappa tron på att vi ska få vara med och påverka vår situation i vargfrågan. De politiska beslut som påverkar våra möjligheter att bedriva löshundsjakt, eller hålla betande djur, är snart ett minne blott. Man kan inte bli annat än besviken på politiker, Naturvårdsverket och så kallade miljöorganisationer som helt bortser från detta faktum.

På senare tid har jag läst ett flertal artiklar angående den svenska vargjakten och det är uppenbart att det råder oklarheter hos många jägare, men även hos de bägge jägarförbunden, om vad som gäller i fråga om jakt och populationsnivåer på ett rödlistat djur som varg i EU:s Art- och habitatdirektiv.

Det går väldigt bra för vargstammen. Vi har just nu fler vargar i Skandinavien än vad vi haft på ungefär 150 år.
Det är viktigt att komma ihåg. För det är lätt att tro något annat när man ser larm från olika vargvärnarorganisationer, storstadsmedier eller – som nu senast – ett pressmeddelande från Naturvårdsverket.

Trots ett intensivt arbete från Jägareförbundet och ett starkt tryck från jägarna beslutade Norrbottens viltförvaltningsdelegation om tre års älgjakt utan uppehåll för brunst. Av samtliga Sveriges hjortvilt är det enbart älgen där man tillåter jakt på handjur under brunst, och detta sker enbart i Norrbotten.

Sedan Svenska Jägareförbundet i dagarna skickade ut sin medlemsavisering har diskussionen i sociala medier om vilket jägareförbund man ska tillhöra skjutit fart. Tittar man på argumenten är det lätt att välja.

Vi lever i en urbaniserad värld och även i vårt land bor allt fler i större städer även om landsbygdsbefolkningen inte minskar. Vi tror att en av morgondagens stora utmaningarna är att värna jakten som har haft stor betydelse sedan urminnes tider.

Sedan Anders Bjärvall, verksam i Naturskyddsföreningen och sedermera Naturvårdsverket, släppte ut anden ur lampan i mitten av 1970-talet inom ramen för Projekt Varg, har den svenska landsbygden inte varit sig lik.

De borgerliga partierna i utbildningsutskottet påstår på svenskjakt.se att deras debattartiklar varit avgörande för regeringens arbete med inriktningar på gymnasieskolans naturbruksprogram. Med det sprider man en felaktig bild av regeringens arbete.

För nära 500 år sedan bröt Gustav Vasa med den katolska kyrkan och vägrade i samma tid betala mera till Hansan. Allt detta gjorde han för att kunna styra landet med dess egna lagar och behålla landets resurser.

När jag började jaga och kom med i mitt första jaktlag var jakten annorlunda. Då blev man fostrad till jägare och fick lära sig om etik. Både jaktetik och jaktlagsetik. Med andra ord att respektera naturen och varandra i jaktlaget.

Under veckan har en annorlunda debatt ägt rum. Debatten har sitt ursprung i artiklar som publicerats i Svensk Jakts aprilnummer. Den som har invändningar mot en specifik tidnings publiceringar brukar vanligen debattera det i samma tidning.
Dock inte den här gången.

Hur kan det komma sig att det rycker ut 30 poliser vid ett misstänkt jaktbrott på varg när det inte kommer en enda polis när någon till exempel anmäler ett misstänkt rattfylleri? Diskussionen är livlig om detta, både lokalt i södra Hälsingland och på sociala medier.

Det är i en upplyst liten byalokal en vårvinterkväll i Norrbottens inland man verkligen får känslan av gemenskapen som jakten ger.

Jägareförbundet Skåne behöver få fart på sin verksamhet. Oacceptabelt många valda bidrar inte till verksamheten.
Aktiviteter har för lågt deltagande. Men utvecklingen kan vändas genom att engagera unga intresserade jägare.

Jag är som EU-medborgare djupt bekymrad över den brist på demokrati som nu visar sig med stor tydlighet i EU. Med förvanskade fakta och genom att ägna sig åt falskspel drev kommissionen fram sitt förslag om nytt vapendirektiv till förhandling.

Att förändra sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna gynnar inte förvaltningen. Tvärtom förskjuts inflytandet bort från lokala intressen och ger miljöorganisationer mer makt över exempelvis den lokala viltvården, vilket i första hand borde vara en fråga för dem som direkt påverkas av de växande klövvilts- och rovdjursstammarna.