Under veckan har viltförvaltningsdelegationerna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland träffats i Umeå för överläggningar och enskilda förhandlingar. På agendan stod bland annat gruppövningar samt diskussioner kring förvaltning av rovdjur och älg.

Stora klövviltstammar och färre aktiva jägare i glesbygden ger stora betesskador på skogen. Det leder till sänkt tillväxt och lägre kvalitet på virke som behövs i omställningen till ett fossilfritt samhälle, skriver företrädare för Sveaskog.

Jägare i Edefors revirjaktförening sträcker ut en hand till Sveaskog och föreslår ett alternativ till skyddsjakt.

I skogarna ser vi nu en oroande ökning av skador som inte orsakas av vilt, från både insekter och svampar. Jag befarar att det beror på att vi har raserat den biologiska mångfalden så långt att de naturliga skyddsmekanismerna i våra gamla skogar är mer eller mindre borta.

Statliga Sveaskog redovisar ett rekordresultat för verksamhetsåret 2019 – faktiskt det bästa i företagets historia med ett rörelseresultat på 1.483 miljoner kronor. Alla siffror pekar uppåt.

Sveaskog fick avslag på sin ansökan om skyddsjakt på älg norr om Harads.
Så här motiverar länsstyrelsen sitt beslut.

Sveaskog avsätter hundratusentals hektar av sitt skogsinnehav för naturvård. Ställ det mot de 700 hektar som vandringsälgarna betar på.

Sveaskog har flugit över området där bolaget vill skyddsjaga 32 älgar.
Överflygningen visade att det fanns 94 älgar i det aktuella området, uppger Sveaskog.
Med på överflygningen fanns även personal från länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

En helt ny utbildning för Svenska Jägareförbundets medlemmar startar under året. Målet är att få fler jägare att axla olika roller inom viltförvaltningen.
– Utbildningen syftar också till att göra viltförvaltningen mer jämställd, säger Alpo Syväjärvi, regionchef Mitt.

Även om älgjägarna följer avskjutningsplanerna till punkt och pricka vill Sveaskog kunna skyddsjaga älg.
Det statliga bolaget jämför också skyddsjakt på älg med skyddsjakt på björn.
Det framgår av de kompletteringar Sveaskog skickat in till länsstyrelsen.

Med anledning av Sveaskogs skyddsjaktsansökan där de vill skjuta älg från helikopter, kan man fundera på hur skogen sköts i övrigt.

Sveaskogs skyddsjaktanasökan på älg i Norrbotten får nu kraftig kritik från jägarhåll. Jägareförbundet Norrbotten kallar ansökan för ett slag i ansiktet på de jägare som följt avskjutningsplanerna och därmed sänkt älgstammen.

När man får läsa att svenska folkets skogsbolag ska skyddsjaga älg från helikopter – då tar man sig för pannan.

Länsstyrelsen vill att Sveaskog kompletterar sin ansökan om att få skyddsjaga 32 älgar från helikopter.
Myndigheten konstaterar att Sveaskog beskriver betesskador i närliggande områden och inte på markerna där bolaget ansöker om skyddsjakt.

Det finns planer på att gps-märka älgar i Haradsområdet för att se vandringsmönster.
Det uppger Sveaskog som samtidigt vill skyddsjaga 32 älgar.
Enligt Jägareförbundet finns redan kunskap om hur älgarna rör sig i området.

Sveaskog vill avliva trettiotalet älgar norr om Harads. Helst med hjälp av helikopter.
Nyheten har väckt starka reaktioner i jägarleden.

Sveaskog ansökte strax före jul om att få skyddsjaga 32 älgar på två skogsfastigheter norr om Harads i Norrbotten. Antingen med hjälp av helikopter eller skoter och drönare.
Bolaget anger omfattande betesskador som skäl för skyddsjakten.

– Med tre älgförvaltningsområden i stället för dagens nio skulle vi kunna sänka fällavgifterna, sa Johan Varenius, landsbygdsdirektör vid länsstyrelsen i Södermanlands län till Svensk Jakt i slutet av sommaren, när vi skrev om den kraftiga höjningen av fällavgifterna inför höstens älgjakt.

Upplevelser av tillit, rättvisa och fördelaktigt samarbete är framgångsfaktorer för förmågan att anpassa sig till nya utmaningar. Det visar en studie av den svenska älgförvaltningen.