Regeringen har beslutat förändra sammansättningen av viltförvaltningsdelegationerna. Regeringens beslut är ytterligare ett exempel på att urbana värderingar ska gälla även på landsbygden. Det är dags att markera kraftfullt mot denna arrogans mot landsbygden.

Svenska Ekoturismföreningen anser att regeringens beslut om viltförvaltningsdelegationerna förbättrar utsikterna att skapa nya jobb på landsbygden.

Anna Maria Corazza Bildt (M) hävdar att det vore oansvarigt av andra EU-parlamentariker att rösta nej till förslaget om nytt vapendirektiv. Men det finns flera skäl till att förkasta förslaget.

Svensk viltförvaltning behöver nya förutsättningar för framtiden. Därför behövs en ny viltmyndighet som tar ett helhetsansvar för jakt- och viltförvaltningen, skriver riksdagsledamot Åsa Coenraads (M).

Min kollega i utskottet för inre marknad Anna Maria Corazza Bildt (M) försöker med sin debattartikel på svenskjakt.se rädda sitt skinn, medveten om att vapendirektivet som hon har varit ansvarig för, borde förkastas. Förmodligen därför det höga tonläget i hennes replik. Om man beaktar saken lite mer sansat kan man konstatera att hennes argument för vapendirektivet inte håller.

Utgångspunkten för EU-kommissionen och av vad som framgått av den följande debatten vad gäller ett nytt vapendirektiv har varit att man genom skärpningarna ska bekämpa terrorism och grov brottslighet.

Anna Maria Corazza Bildt (M) hävdar att hon ordnat en massa lättnader i förslaget till vapendirektiv. Jag tycker att hon istället för att slå sig för bröstet för att ha gjort förslaget mindre uruselt borde agerat skarp för att förpassa det där det hör hemma – i soptunnan!

I debattartikeln Därför röstar jag nej till vapendirektivet gör min kollega i Europaparlamentet Jasenko Selimovic (FP) ett försök att plocka enkla politiska poäng. Det skriver Anna Maria Corazza Bildt (M) i en replik.

Den rödgröna regeringen, med Miljöpartiet i spetsen, har ännu en gång beslutat att försvåra för markägare och jägare. Man tycker att de som äger och brukar marken har för mycket att säga till om. Därför vill man begränsa markägandet genom att urholka äganderätten.

Att naturvårds- och miljöintresset ges större representativitet än skogsnäringen, jordbruket, markägarna och jägarna i en delegation som hanterar jakt- och viltförvaltningsfrågor är oacceptabelt. Det skriver företrädare för jakten, lantbruket och skogen i en gemensam debattartikel.

Vid nästa plenarsession i Strasbourg ska EU-parlamentet rösta om det reviderade förslaget som har förhandlats fram. Direktivet är ett spel för galleriet, som riktar udden mot legala vapenägare. Därför kommer jag att rösta nej till förslaget.

I 80 år har Jägareförbundet haft hand om det allmänna uppdraget kring viltvård i Sverige. Men nu verkar Miljöpartiet försöka använda EU som bräckjärn för att frånta förbundet uppgiften.

Sverige har idag en relativt hård lagstiftning för innehav av legala vapen. Vi Sverigedemokrater är beredda att skärpa straffen för illegalt vapeninnehav. Samtidigt vill vi förenkla tillvaron för laglydiga vapenägare och lägger därför flera förslag i riksdagen.

Det är bra och vällovligt att Erica von Esssen vill hitta förklaringsmodeller till de processer som föranleder att individer väljer att ställa sig utanför lagar som man inte anser legitima. Men när hon i sin förklaringsmodell till drivkrafterna bakom just tjuvjakten likställer den med ”civil olydnad”, har hon förlorat sin trovärdighet.

Att det förekommer överdrifter bland rovdjursdebattörerna känner vi väl till. I Svensk Jakt nr 1/2017 har ändå forskaren Erica von Essen nått ett lågvattenmärke.

I debatten om älgens påverkan på skogen förekommer en lång rad myter. Nedan har jag listat fem av de vanliga som talar till älgens fördel, när det i själva verket är tvärt om.

Som EU-medborgare, jägare och sportskytt känner jag att jag måste delge mina farhågor runt hanteringen av ett nytt vapendirektiv. Med detta exempel vill jag belysa den djupa oro jag känner för demokratins framtid inom EU och i förlängningen även i Sverige.

Som inbiten användare av sociala medier har jag de senaste två veckorna läst de mest häpnadsväckande påståenden om jakt, hundar och om hur jägarna tävlar för nöjes skull på levande djur.

Vad är anledningen till att man inte försöker skjuta rävarna under Räv-SM på Gotland? Hade man gjort det så hade det ju varit vanlig jakt, som inte kunnat anklagas för att vara en tävling.