Konkurrensen om foder har ökat då stammarna av övrigt klövvilt växer. Vilket ansvar tar vi jägare för att hålla nere andra klövviltstammar till förmån för älgen?

Det räcker inte att markägare, jägare och staten kommer överens om hur älgförvaltningen ska bedrivas. Det finns fler intressenter som har synpunkter på hur viltet förvaltas.

Hur mycket skogsmark som föryngras med tall har större betydelse för betesskadorna än älgens numerär. Vid inventeringar mäter vi mängden skador, inte hur mycket en, två eller tre älgar äter.

Det kokar i jägarleden och allt fler har slutat, eller överväger att sluta, jaga älg. Skogsbolaget jag arrenderar mark av tar detta med en klackspark. Hur kommer betesskadorna att bli då skogsägarna inte längre har några jägare som sköter jakten?

Svensk vargförvaltning borde inte vara en fråga som är underkastad EU:s art- och habitatdirektiv. Det är inte rimligt att vargfrågan avgörs i Bryssel. Nu hoppas vi att EU-kommissionen ska agera för att reformera dagens stelbenta EU-lagstiftning, skriver kristdemokraterna Sara Skyttedal och Birgitta Sacrédeus.

Vi jägare har det största och viktigaste ansvaret att förvalta älgstammen till kommande generationer jägare.

Nu är det hög tid att regeringen levererar i jaktfrågorna, som utlovades innan valet av bland andra statsminister Ulf Kristersson (M) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Den täta älgstammen i Sverige har och har haft stor betydelse för de omfattande betesskadorna i ung tallskog. Förhållandet att fler älgar äter mer ungskog känns självklart.

För att lyckas nå de komplexa målen med älgförvaltningen krävs det en klok balansgång och en samverkan mellan parterna som präglas av både respekt och lyhördhet. Polarisering och förenklingar hjälper oss inte vidare.

Det finns egentligen bara en anledning till att det ser ut som det gör i dag i och med den svenska jakten. De som bestämmer över jakten jagar inte, är inte ute i naturen, samtidigt som jägarna inte har något inflytande.

Vi från landsbygden som röstade fram nuvarande regering, har tröttnat på att vänta på politikernas löfte om att ta ner vargstammen till gällande riksdagsbeslut.

Den svenska vapenlagstiftningen är redan i dag rigorös och ställer höga krav på vapenägare. Det är en stor besvikelse att Tidöpartierna nu valt det mest restriktiva alternativet till hur EU:s vapendirektiv ska implementeras.

Bra miljöval är en del av den extrema organisationen Naturskyddsföreningen och de vill som andra sådana organisationer lyfta fram sina ”positiva” sidor. Det är som att påstå att vissa mc-gäng är bra för samhället, då de som en del av sitt arbete hjälper behövande och utsatta.

Bra miljöval är en oberoende miljömärkning och har inget inflytande på kommuners val av energibolag. Bra Miljöval ställer miljökrav på den förnybara elproduktionen för att minska belastningen på miljön och klimatet.

Det finns inga rimliga skäl alls att regeringspartiernas och Sverigedemokraternas löften till sina väljare inte infrias nästa vargjakt, skriver Karl Hedin i debattartikeln där han också lanserar ett nytt system för vargjakten som bör ske från januari till mars 2024, då stammen minskas med minst 360 vargar.

Vad är nyttan med vargar som jagar runt hus och hem på grund av att det är tomt på vilt inom gigantiska områden i Hälsingland och stora delar av Dalarna?

Rovdjursangrepp för lantbrukare, fårskötsel och hundägare har blivit en skrämmande vardag och som kan resultera i att vissa gröna näringar inte längre klarar sig ekonomiskt. Samtidigt använder kommuner i Sverige skattemedel till förtäckta bidrag till Naturskyddsföreningen, som motarbetar all jakt på rovdjur.

Det verkar som att Polisen inte längre vet vad ett jaktvapen ska användas till, när man har synpunkter på om en kolv ska kunna vikas eller inte.

Sveriges mest hotade rovdjur är fjällräven. Det finns anledning att tro att Naturskyddsföreningens svala intresse för detta lilla rovdjur beror på att en av de viktigaste bevarandeåtgärderna är att rödräven jagas i fjällrävens hemområden.