REPLIK. Länsstyrelsen i Gävleborgs län påstås ha tydliga riktlinjer för hur älgförvaltningen ska bedrivas. Det finns därför skäl att ytterligare granska hur dessa följs i det interna arbetet.

REPLIK. Att använda kaliber .22 för mängdträning och uppskjutning är ett bra förslag. Men det hindrar inte att man också träningsskjuter med andra kalibrar.

REPLIK. Hur bra jägaren än träffar med 22:an, blir det aldrig detsamma som att skjuta med vapnet som ska användas under jakten.



Många skogsägare har tolkat nivåerna av betesskador som rapporterats genom Äbin som att det enbart är älgens fel, och litat på att skogsbrukets toleransnivå är grundad på vetenskap. Eftersom det numera står klart att det inte finns ett klart samband mellan älgtäthet och skogsskador, kanske vi kan ägna en tanke åt den skada som älgbeståndet åsamkats.

REPLIK. Gävleborgs läns viltförvaltningsdelegation har gett tydliga riktlinjer för hur älgobs ska användas i förvaltningen. Det är dessa riktlinjer som länsstyrelsens tjänstemän har att förhålla sig till.

Skrota befintliga älgbanor och övningsskjut och avlägg prov på korhållsbanor för .22LR i stället. Det skulle vara en kompromiss till det som nu diskuteras inom EU utöver flera andra vinster som ökad träning och större skjutskicklighet.

REPLIK. Om SVT tänker fortsätta att sända det mycket bra programmet Den stora älgvandringen, kanske man först och främst kan korta det till en eller max två veckor.

Älgbetesinventeringen Äbin administreras av Skogsstyrelsen, men betalas av skogsbolagen genom den ekonomiska föreningen Älgbetesinventering i Sverige. Jag tycker detta är en tveksam lösning som skapar en låg trovärdighet. Misstanke finns att den som betalar kan påverka resultatet.

Älgjakten inom älgförvaltningsområdet Norra Hälsingland har under 2023 präglats av tjänstemannastyre, myndighetsmissbruk, sabotage av en väl fungerande älgförvaltning samt upprepade personangrepp utan saklig grund.

REPLIK. Att antalet älgar som passerar Ångermanälven minskar i antal där SVT filmar kan ha flera orsaker.

REPLIK. Det är med vargen som med övrigt i svensk politik. Det måste gå åt helvete innan det händer något.

Genom ett fångstgropsystem har man förstått att älgar under åtminstone 1 000 år vandrat förbi Kullberg på sin väg från kust till fjäll. Nu riskerar Sveriges televisions avancerade sändningar i Den stora älgvandringen att ta den unika naturupplevelsen ifrån oss.

Den strid vi nu ser, med skogsbolag och privata markägare på ena sidan och jägarintressen, markägare och myndigheter på den andra, väcker olust och oro inför framtiden.

REPLIK. Varför ska WWF få ha landsbygdens folk till slagpåsar? WWF sitter i Stockholm och ska bestämma att vi i Sverige ska ha över tusen vargar innan stammen får begränsas, utan att tänka på de människor som drabbas.

I somras hade jag vid två tillfällen närkontakt med varg på mitt torp i Närkesberg och det var definitivt inte roligt. Jag tänkte åka hem till lägenheten i Stockholm för att slippa vargarna.

Vi, Jägareförbundets länsföreningar i södra Sverige, är på flera punkter kritiska till hur Naturvårdsverket hanterar lodjursförvaltningen. Genom myndighetens agerande skapas onödiga konflikter samtidigt som lodjursförvaltningen blir oförutsägbar och otydlig.

REPLIK. Påståendet att den stora och växande vargstammen berikar skogens mångfald är totalt ogrundat.

REPLIK. WWF:s rovdjursexpert bekräftar nu att WWF menar att symboler är viktigare än fakta för en av Sveriges största miljöorganisationer. WWF anser att omklassning av en art vars antal ökat från nästan 0 när klassningen gjordes, till i dag över 19 000, är ”ett angrepp på det arbete som bedrivs inom EU för att bevara vår biologiska mångfald”.

Vargrevir ska tömmas, det krävs för att lätta på trycket. Detta har vilthandläggare på länsstyrelsen i Örebro län gått ut med. Men varför begränsas då jakten så att det inte är möjligt att nå målet?