Tidigare på året, innan renarna flyttade upp till fjälls, har de varit runt hundgårdar och bland villorna i våra samhällen utan att renskötarna har lyft några störningsproblem, skriver debattören. Foto: Mostphotos
Debatt: ”Störning av renar ett svepskäl för att stänga fjällen”
När renskötare och myndigheter hänvisar till att renarna störs, för att kunna stänga stora markområden i fjällen, är det endast ett svepskäl. Innan renarna flyttade upp till fjälls, har de varit runt hundgårdar och bland villorna i våra samhällen utan att renskötarna har lyft några störningsproblem.
Riskerar tio miljoner svenskar förlora möjligheten att nyttja 50 procent av landets yta, till förmån för något hundratal i renskötselföretag som inte är självbärande? Är det på det sättet demokrati definieras i Svea rike? Ska alla Sveriges skattebetalare acceptera och godta detta?
Ett svepskäl
Renskötarna har redan helt oskäliga förmåner i dessa områden och nationalparkerna som ingen annan människa kommer i närheten av.
Att störningen för renar alltid lyfts fram som huvudargument för att stänga allmänhetens tillgång till fjällen, är ett svepskäl för att i förlängningen driva igenom ekonomiska fördelar.
Stora områden stängs
Vi som under hela året lever nära renskötsel, vet hur renar umgås året runt med människor. Fjällrenar på vintern och skogsrenar året om. Plötsligt blir fjällrenarna allergiska mot människor som inte arbetar med rennäringen.
Under höst och vinter stängs oskäligt stora områden av för fritidsnyttjande.
Oftast områden helt utan renar. Detta bara för att rennäringen kan, med myndigheters hjälp, ensam ”äga” fjällen.
Mygg och knott
Att människor skulle kunna störa renar på ofantliga vidder till fjälls på sommaren, visar på okunskapen och tilltron till de högljudda populisterna i rennäringen, samt myndigheters vilja att blidka de som klagar.
Knott, mygg, andra insekter, otjänliga väderperioder, är säkert mer störande för renarna än folk på barmark.
Visar okunskap
Besluten att minska eller tumma på säkerheten för fjällvandrare för att de stör renar visar på okunskapen. Renar flyttar sig på lätta fötter 100-talet meter om någon mot all förmodan skulle lyckas komma dem så nära på barmark.
Månaden tidigare, innan de flyttade upp till fjälls, har de varit runt hundgårdar och bland villorna i våra samhällen utan att renskötarna har lyft några störningsproblem.
Beslut i Stockholm
Det är märkligt varför förhållanden i renskötseln och besluten verkar vara en sak att besluta om i Stockholm, där ingen kunskap, förutom den från renskötseln itutade, finns.
Ingen från norra landsändan blir involverad i skötseln eller nyttjandet av Stockholms skärgård. Det är heller inte troligt att någon här uppifrån skulle tillsättas att utreda förhållandena i skärgården heller.
Inte klarlagt
Detta visar också Renmarkskommitténs ordförande Eric M Runessons inställning, då utredningen inte gäller hans egna hemområden och nyttjande av dessa.
Runesson försöker dessutom att stoppa tillkännagivandet till utredningen, hur norra Sverige befolkades, som forskare vid bland annat Luleå tekniska universitet tagit fram.
Utredningen påvisar att det inte är klarlagt att samerna var först här uppe i norr, vilket i sak är ganska oviktigt för dagens svenskar och kommande generationers nyttjande av hela Sverige.
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se - Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
