fredag 12 april

Opinion

Älgobs är i princip helt gratis och innebär inget extraarbete förutom att rapportera sedda älgar, skriver debattören när han jämför olika inventeringsmetoder.

Älgobs är i princip helt gratis och innebär inget extraarbete förutom att rapportera sedda älgar, skriver debattören när han jämför olika inventeringsmetoder. Foto: Ingemar Pettersson

Debatt: ”Länsstyrelsens riktlinjer för älgförvaltning behöver granskas”

REPLIK. Länsstyrelsen i Gävleborgs län påstås ha tydliga riktlinjer för hur älgförvaltningen ska bedrivas. Det finns därför skäl att ytterligare granska hur dessa följs i det interna arbetet.

I debattinlägget Tydliga riktlinjer för länsstyrelsen i älgförvaltning tar Ola Engman upp länsstyrelsens riktlinjer för älgförvaltning samt att älgobsen ska användas för att påvisa trender över tid.

Detta faktum har väl aldrig ifrågasatts av någon, och inte heller att enskilda årsvärden kan avvika utan att älgstammen har utvecklats på samma sätt.

Trender ska påvisas

Ola Engman framhåller även fördelarna med spillningsinventering, vars syfte också är att påvisa trender över tid.

Skattningar av älgtäthet har ungefär samma statistiska säkerhet med båda metoderna under förutsättning att älgobs kombineras med avskjutningsstatistik.

Fältarbete krävs

Skillnaden är att älgobs mäter höststammen under jakt och spillningsinventering mäter vinterstammen, efter höstens lövfällning och före lövsprickning på våren.

Spillningsinventering kräver dessutom ett omfattande och noggrant fältarbete för att ge tillförlitliga värden. Detta kan vara förklaringen till att metoden inte används, trots att riktlinjerna föreskriver att inventeringar ska göras minst vartannat år.

Älgobs är i princip helt gratis och innebär inget extraarbete förutom att rapportera sedda älgar i olika kategorier under de sju första jaktdagarna. Ett givet samtalsämne efter varje avslutad jaktdag.

Ett lågt värde

Älgobs är också en förutsättning för LST Moose, den nationella täthetsberäkningen. Av allt att döma gav denna ett alltför lågt typvärde inom norra Hälsingland efter 2022 års jakt.

Orsaken kan vara hur beräkningsmodellen tolkar trender när 2022 års älgobs inom flera stora älgskötselområden var ovanligt låg. Problemen när ett alltför lågt avskjutningsmål på förvaltningsområdesnivå ska fördelas på underliggande skötselområden har tidigare berörts.

Viktiga Äbinresultat

Älgbetesinventeringen, Äbin, för norra Hälsingland under 2023 redovisar en temakarta baserad på de tre senaste årens inventeringar. Denna karta visar hur skadorna varierar inom området. Mörkare färg innebär att en högre andel av tallstammarna är skadade än i de områden på kartan som har ljusare nyans.

Det i särklass största och extra mörkfärgade området, en så kallad hotspot, finns mellan Hassela och väg E4. Det begränsas i norr av länsgränsen och i söder av vägen mellan Hassela och Gnarp.

Skogsstyrelsen skriver: ”Med stöd av denna karta kan hotspots identifieras så att särskilda insatser kan vidtas för just dessa områden för att minska skadorna.”

Denna hotspot delas av två älgskötselområden, Ortsjön och Nordanstig västra.

Vilka riktlinjer?

Det skulle var intressant att få veta vilka riktlinjer länsstyrelsen följde när man dagen före jaktstart 2023 halverade avskjutningsmålen för flera älgskötselområden, bland annat Ortsjön och Nordanstig västra.

Båda dessa områden har under de senaste fem åren haft en avskjutning på cirka fyra älgar per tusen hektar och en älgobs utan större variationer. De är också de mest älgtäta inom älgförvaltningsområdet.

Ett gott råd

Slutligen ett gott råd till Ola Engman och HÄLGÄ. Satsa på en ordentlig utbildning i älgförvaltning. Inte minst om hur man inom ett älgskötselområde kan kombinera älgobs och avskjutningssiffror för att få ett bra underlag för den lokala och adaptiva förvaltning vi alla eftersträvar.

Viktigt är också att alla inom jägarleden förstår instruktionen för hur älgobservationer ska bedömas. En praktisk genomgång av Äbin skadar inte heller.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.