torsdag 22 februari

Opinion

Länsstyrelsens nedtvingade avskjutning älgar skulle ha inneburit en halvering av tidigare års avskjutningar inom ett skötselområde med starkt ökande älgobs, där avskjutningen i stället hade behövt öka, skriver debattören. Foto: Jan Henricson

Debatt: ”Myndighetsmissbruk präglar älgjakten i älgförvaltningsområde”

Älgjakten inom älgförvaltningsområdet Norra Hälsingland har under 2023 präglats av tjänstemannastyre, myndighetsmissbruk, sabotage av en väl fungerande älgförvaltning samt upprepade personangrepp utan saklig grund.

Den bakvända planeringsprocess som framtvingats inom norra Hälsingland kortsluter den lokala och adaptiva förvaltning som eftersträvas i nuvarande älgförvaltningssystem. Även andra negativa effekter kan uppstå vilket denna utvärdering visar.

Stor variation

Älgförvaltningsområde Norra Hälsingland omfattar drygt en halv miljon hektar och sträcker sig in i Medelpad, med Ljungan som nordgräns. 

Den praktiska älgförvaltningen sker inom tolv älgskötselområden som tillsammans upptar 98 procent av förvaltningsområdets areal. Variationen i älgtäthet är relativt stor, vilket beaktas när skötselområdena gör sina älgskötselplaner.

Stor förvåning

För ett älgförvaltningsområde ska länsstyrelsen inrätta en älgförvaltningsgrupp. Den ska tillföra den expertkunskap, om lokala förhållanden och praktisk älgförvaltning, som i regel saknas hos länsstyrelsen.

Till stor förvåning godkänner inte tjänstemännen på Länsstyrelsen i Gävleborgs län förvaltningsplanen med motivering att LST Moose, ”den nationella beräkningsmodellen”, visar ett marginellt lägre värde på älgstammen jämfört med gruppens sammanräknade från älgskötselplanerna. 

Förvåningen orsakas av att det rent statistiskt är omöjligt att säga att det är någon skillnad på dessa värden. 

Trots en mycket enig älgförvaltningsgrupp, fem av sex medlemmar, förkastar tjänstemännen gruppens planförslag. Den ende i gruppen som inte står bakom förslaget är Thomas Duveblad, som ingår i aktivistgruppen HÄLGÄ, med målet att minska älgavskjutningen och därmed öka älgstammens storlek. 

En ny plan

Länsstyrelsen godkänner den 27 augusti en ny älgförvaltningsplan för Norra Hälsinglands älgförvaltningsområde. Planen är enkel, de tre närmaste åren ska samma avskjutningsmål gälla, med målet att bibehålla älgstammen på oförändrad nivå. 

Detta uppnås genom att årligen fälla 868 älgar, motsvarande 1,7 älgar per tusen hektar. Hur den hårt bantade avskjutningen ska fördelas på älgskötselområden framgår inte.  

Detta innebar att flera skötselområden dagen före jaktstart plötsligt, och till synes helt godtyckligt, fick ett nytt och i det närmaste halverat avskjutningsmål. 

 

Ökande älgobs 

Varje höst ger älgobsen möjlighet att kontrollera hur föregående års jakt har påverkat älgstammens storlek. 

Avskjutningen 2022 var 1 121 älgar eller 2,4 per 1 000 hektar. En starkt ökande älgobs hösten 2023 signalerar att älgstammen har ökat och visar att avskjutningen 2022 borde ha varit större. 

Målet att fälla 1,7 älgar per 1 000 hektar ger en avskjutning på sammanlagt 782 älgar. Detta antal bör ökas med närmare 50 procent för att hålla älgstammen på oförändrad nivå.

För döva öron

Ortsjön har varit särskilt i fokus när påstådda övertilldelningar har nagelfarits. Detta älgskötselområde omfattar nära 90 000 hektar, uppdelat på 55 jaktområden.

Älgstammen är relativt tät och vinterstammen ligger sannolikt med god marginal över tio älgar per tusen hektar. Med hänsyn till omfattningen av betesskador med mera, bör älgstammen minskas. 

Länsstyrelsens nedtvingade avskjutning på 170 älgar skulle ha inneburit en halvering av tidigare års avskjutningar inom ett skötselområde med starkt ökande älgobs, där avskjutningen i stället hade behövt öka. 

Detta påtalades för tjänstemännen så snart älgobsresultat fanns tillgängligt, men man talade för döva öron.

Gav upp

Älgförvaltningsområdets ordförande Henrik Björkman försökte då, genom mindre justeringar av avskjutningsmålen, att minska skadan av det mycket hårt nertvingade avskjutningsmålet. Han gav dock upp efter att ha fått löpa gatlopp i pressen.

Länsstyrelsens tjänstemän har på flera sätt agerat mot ett par medlemmar i förvaltningsgruppen.

Är det rätt att svartlista två av landets mest erfarna och kunniga viltförvaltare från vidare uppdrag i gruppen? De har ju bara skött sitt jobb, nämligen att oförtrutet och envetet försöka få tjänstemännen att förstå hur en väl fungerande viltförvaltning ska gå till.

Avtal sägs upp

Senare under hösten väljer länsstyrelsen att säga upp ett avtal om jakt på statlig mark, som Holmen har, med motiveringen ”att Norra Hälsinglands älgförvaltningsområde inte har hanterat jakten enligt gällande bestämmelser. Det har resulterat i en överskjutning av en älgstam, som befinner sig i ett ansträngt läge.” 

Detta stämmer inte alls vilket tydligt har visats i detta debattinlägg.

Beträffande den påstådda överskjutning inom Ortsjön, kan man på allvar fråga sig om det är en överskjutning när avskjutningsmålet på felaktiga grunder har tvingats ner till knappt hälften av vad det borde vara. 

Är detta rimligt eller ska det ses som en ren provokation? 

Det är hur som helst en form av myndighetsmissbruk att fatta beslut på ett felaktigt underlag. Detta måste tjänstemännen ha förstått, om inte förr så när de fick ta del av utfallet från höstens älgobs.

Några slutsatser

Det här redovisade exemplet visar att siffror från den nationella täthetsberäkningen, LST Moose, är klart olämpliga att använda i planarbetet inom ett större älgförvaltningsområde där älgtäthet och därmed även avskjutning kan och ska variera mycket mellan skötselområdena.

Tjänstemännens felaktiga älgförvaltningsplan bör omgående skrotas och ersättas med älgförvaltningsgruppens ursprungliga plan, uppdaterad med de erfarenheter som 2023 års älgobs och avskjutning kan ge. 

I fortsättningen bör varje älgskötselområdes avskjutningsmål årligen uppdateras vid behov och möjligheten att göra ytterligare justeringar på grundval av årets älgobs tillvaratas. 

Skyldig ursäkt

Till sist, men inte minst, är länsstyrelsen skyldig en stor ursäkt till i synnerhet älgförvaltningsgruppens ordförande Henrik Björkman, men även skogsföretaget Holmen, för alla de gånger han och företaget blivit uthängda i media genom felaktiga myndighetsbeslut och påståenden i tidningsartiklar, pressreleaser, med mera.

Sammanfattningsvis kan konstateras att länsstyrelsens tjänstemän har blandat sig i sådant som de egentligen inte har med att göra. Det har orsakat kaos i älgförvaltningen och ett avsevärt merarbete för de människor som till stor del ideellt hanterar de älgförvaltningsfrågor som tidigare sköttes av länsstyrelsen. 

 

Bästa systemet

Ett viktigt skäl att skriva detta debattinlägg har även varit att värna vårt nuvarande älgförvaltningssystem, som är det i särklass bästa vi någonsin haft. Om man förstår att använda det på rätt sätt. 

I det sistnämnda avseendet finns uppenbarligen ett stort utbildningsbehov vilket bland annat framgår av debattinlägg och ageranden av Jägareförbundet Gävleborg och deras aktivistgrupp.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.