torsdag 30 november

Opinion

Delta i Svensk Jakts webbenkät om älg och älgförvaltning.

Hela hanteringen av älgförvaltningen i älgförvaltningsområde Norra Hälsingland är ett stort misslyckande för länsstyrelsen och måste tyvärr klassas som ett rejält magplask inom konstformen älgförvaltning, skriver debattören. Foto: Kenneth Johansson

Debatt: ”Ett magplask av länsstyrelsen i konstformen älgförvaltning”

Hanteringen av älgförvaltningen i Norra Hälsingland är ett rejält magplask av Länsstyrelsen i Gävleborg. Det har funnits starka skäl för ansvarskännande markägare som Holmen att justera länsstyrelsens felaktigt nerpressade avskjutningsmål. 

Årets älgjakt inom älgförvaltningsområde Norra Hälsingland (som omfattar drygt 500 000 hektar) blev tyvärr en stor överraskning och en besvikelse för många jaktlag.  

Inom flera älgskötselområden får man från länsstyrelsen dagen före jaktstart plötsligt halverade avskjutningsmål jämfört med vad man själva planerat. 

En bättre bild 

Varje skötselområde hade då jobbat med sin plan lokalt och adaptivt på det sätt som den nuvarande älgförvaltningsmodellen föreskriver, det vill säga för varje år justerar man sina avskjutningsmål med erfarenhet från föregående års jaktresultat och hur dessa har påverkat älgstammens utveckling.  

Enkelt uttryckt mäter älgobsen för varje år hur det föregående årets avskjutningsresultat har påverkat den lokala älgstammen.  

Kombinationen av avskjutning och älgobs ger med tiden en bild av den lokala älgstammens storlek, som är betydligt bättre än vad kostsamma inventeringsinsatser från flyg eller via spillningsinventering kan göra. 

Summerat förslag 

Varje älgskötselområde lämnar sedan sina planer vidare till älgförvaltningsområdets älgförvaltningsgrupp. Den sammanställer planerna och stämmer via samråd av med samtliga skötselområden, att planerna är okej, eller föreslår justeringar där så behövs.  

Slutligen skickas sammanställningen vidare till länsstyrelsen, tillsammans med ett summerat förslag för hela förvaltningsområdet.  

Förbluffande bra 

Det är nu cirkusen börjar! Det visar sig att den, från de lokala planerna summerade vinterstammen, är något större än det värde som presenteras från LST Moose.  

Avvikelsen är endast 0,5 älgar per 1 000 hektar, vilket är förbluffande bra eftersom LST Moose har ett statistiskt medelfel som säger att det sanna värdet på medeltalet ligger inom 1–1,5 älgar från det beräknade med 90 procents sannolikhet. Det vill säga, i ett fall av tio är avvikelsen ännu större. Det är alltså omöjligt att utifrån LST Moose påstå att det redovisade värdet på vinterstammen skulle vara felaktigt. Troligen är älgstammen i verkligheten ännu större, vilket framkommer när man granskar höstens älgobsresultat från olika skötselområden. 

Ansvarskännande markägare 

Älgtätheten varierar relativt mycket mellan olika älgskötselområden varför det är omöjligt att utifrån medeltalet för hela förvaltningsområdet dra några som helst slutsatser för enskilda skötselområden.  

Variationen i vinterstam är från fem till mer än tio älgar per 1 000 hektar. Där älgstammen är gles finns kanske inte anledning att sänka den ytterligare, men där den ligger över tio ökar den snabbt när avskjutningen är för låg.  

Det har därför funnits starka skäl för ansvarskännande markägare som Holmen att justera länsstyrelsens felaktigt nerpressade avskjutningsmål, när årets älgobs visar att älgstammen sannolikt är ännu större än i den ursprungliga planen.  

Tjänstemän med övertro 

Myndigheters beslut bör baseras på kunskap, erfarenhet och fakta. Så är det uppenbarligen inte i detta fall. 

Övernitiska tjänstemän utan basala kunskaper i statistik och med övertro på exakta decimalvärden har låst fast sig vid ett av LST Moose beräknat värde på älgstammens storlek inom ett älgförvaltningsområde på en halv miljon hektar.  

Några sådana exakta värden existerar tyvärr inte, utan det sanna värdet ligger troligen inom ett intervall på 1 till 1,5 älgar från det redovisade värdet. I detta fall troligen väsentligt högre än det framräknade. 

En värre soppa 

När man sedan beräknar ett avskjutningsmål för hela förvaltningsområdet som ska vara styrande för målen inom älgskötselområdena blir soppan ännu värre.  

Skötselområdenas värden måste beräknas utifrån de lokala förutsättningarna och är inte alls bundna till ett sammanlagt värde för hela förvaltningsområdet. 

Stort misslyckande 

Hela hanteringen är ett stort misslyckande för länsstyrelsen och måste tyvärr klassas som ett rejält magplask inom konstformen älgförvaltning.  

I fortsättningen bör man med största förtroende överlåta hela planeringsprocessen till en ovanligt kompetent älgförvaltningsgrupp, där det finns tillräckligt god kunskap i statistik, mycket lång erfarenhet av älgförvaltning samt inte minst en god lokal förankring. 

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.