tisdag 27 februari

Opinion

För att inte älgstammen ska sjunka till nivåer där den inte längre är jaktbar vill två älgskötselområden i Blekinge revidera sina skötselplaner. Något de har rätt att göra trots att älgförvaltningsgruppens styrelse säger nej. Foto: Lars-Henrik Andersson

Debatt: ”Höstens älgförvaltning i Norra Hälsingland har varit en fars” 

Vi är i ett läge då älgstammen på vissa håll skjutits sönder eller som inom Norra Hälsingland, där jag för övrigt jagar och sitter i förvaltningsområdets styrelse, helt klart påverkats av våra rovdjur. Trots det bedrivs ingen adaptiv förvaltning från länsstyrelsens sida. 

Den älgförvaltningsmodell som verkat i tiotalet år tar inte hänsyn till allt som påverkar förvaltningen. Ett exempel på det är att vårt älgförvaltningsområde är gigantiskt stort. Ett annat att man kan stödja sig på gamla utredningar och påvisa att de norra och södra delarna i närtid inte har något med varandra att göra ur ett förvaltningsperspektiv. 

Ingen oro 

De delar av förvaltningsområdet som hör till Västernorrland hör ihop med norra Gävleborg (Gnarp). Där finns inte någon oro för en sönderförvaltad  

älgstam.  

Snarare en frustration från jaktlagen över länsstyrelsen som dagen före jaktstart minskat tilldelningen med 30 procent, fastän nya återhållsamma skötselplaner tagits fram. Då med rekommendation från länsstyrelsen att man kan överskjuta med tio procent.  

Detta hade dock redan från början tagits med i beräkningen, då de återhållsamma planerna tagits fram med ett krav från länsstyrelsen att drastiskt minska avskjutningen. 

Jag vill säga att det rör sig om myndighetsmissbruk från länsstyrelsens sida. I varje fall ser inte grunderna för en adaptiv förvaltning ut på detta sätt. 

Skit in, skit ut 

Den information som jägarkåren hämtar in genom tusentals timmar i skogen, avskjutningsstatistik, viltolyckor, viltkameror och älgobs ger en starkare grund till adaptiv förvaltning än när Länsstyrelsen i Gävleborgs län blint förlitar sig på matematiska beräkningsmodeller. 

Visst, dessa kan vara väldigt exakta, men då krävs bra ingångsvärden. Om det inte är så blir det ”skit in ger skit ut”. 

För att tillämpa en adaptiv förvaltning får inte myndigheten vara rädd för att ändra sina direktiv under pågående jakt, då verkligheten ser annorlunda ut än vad man tänker sig vid planeringsbordet. 

Ett tips 

Ett stort problem är att älgobsen är en viktig parameter. Små älgskötselområdens älgobs räknas inte då man inte kommer upp i erforderligt antal timmar. Ett tips kan vara att samverka med angränsande skötselområden då man vet att älgstammen är gemensam. Då skulle de matematiska beräkningarna stämma bättre (vi har ingen vandringsälg, endast betesförflyttning). 

Ökande stam 

Minskad tilldelning innebär att färre jaktlag får tilldelning av vuxen älg då arealkraven höjs. Jägarnas motivation att jaga älg sjunker. Tillsammans med den allmänna debatten om att älgen är utrotningshotad, innebär det att älg som borde ha skjutits i år är kvar i skogen och att huvuddelen av de älgar som fällts utgörs av tjur. 

Med reproduktionstal runt 0,8, tillsammans med att jaktlag med tilldelning på tre vuxna skjutit klart på under en timme, blir resultatet en ökande älgstam som inte är i balans, vilket var målet. 

Ändrade sig 

Dessa frågor har ventilerats under möten mellan länsstyrelsen och älgförvaltningsområdet då länsstyrelsen höll med om att man saknade kännedom om de lokala förhållandena. 

Dock ändrade man inställning några dagar senare och ansåg att hängslen och svångrem är bättre än att förlita sig på de förtroendevalda som genom möten och samråd har kunskap om älgstammen inom förvaltningsområdet. 

En fars 

Det som skett i höst inom Norra Hälsingland är en fars med ändrade tilldelningar, och personer i förvaltningsområdet som hängts ut i media. 

Förvaltningsområdet ska vara ett forum för att skapa en grund för en adaptiv förvaltning. Det ska vara högt i tak vid områdets möten och majoritetsbeslut ska råda. Ordförandens utslagsröst har inte använts så vitt jag kan minnas. 

Att man når enighet genom dialog ger förutsättningar för en fungerande förvaltning. Skogsägarsidan och jägarsidan har inte alltid samma ståndpunkt, men att pinka revir löser inga problem. En bra dialog har mycket större förutsättning att leda till bättre resultat. 

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget