måndag 26 februari

Opinion

Nu när det konstaterats att det inte finns ett klart samband mellan älgtäthet och skogsskador, kanske vi kan ägna en tanke åt den skada som älgbeståndet åsamkats, skriver debattören.

Nu när det konstaterats att det inte finns ett klart samband mellan älgtäthet och skogsskador, kanske vi kan ägna en tanke åt den skada som älgbeståndet åsamkats, skriver debattören. Foto: Kjell-Erik Moseid

Debatt: ”Vi kanske ska tänka på den skada som älgbeståndet åsamkats”

Många skogsägare har tolkat nivåerna av betesskador som rapporterats genom Äbin som att det enbart är älgens fel, och litat på att skogsbrukets toleransnivå är grundad på vetenskap. Eftersom det numera står klart att det inte finns ett klart samband mellan älgtäthet och skogsskador, kanske vi kan ägna en tanke åt den skada som älgbeståndet åsamkats.

När det framkommer att målet för betesskador på tall, max fem procent, grundas på ett gammalt önskemål från skogsbruket och inte är en vetenskapligt beräknad nivå, blir jag besviken.

Jag har hela tiden trott att nivån gick att lita på och att detta mål var nåbart. Nu framstår det ju mer som ett önsketänkande.

När det dessutom är storskogsbruket som finansierar Äbin-mätningarna blir jag än mer misstänksam mot grunden för älgförvaltningen.

Båda dessa förhållanden tolkar jag vara orsaken till det som närmast blivit en häxjakt på älgbeståndet, i stället för en adaptiv förvaltning.

Lurade redaktörer

Många skogsägare har lurats till att beklaga sig över den otillräckliga avskjutningen av älgar. De har tolkat de höga Äbin-siffrorna som att det enbart är älgens fel, och litat på att skogsbrukets toleransnivå är grundad på vetenskap.

Lantbruksmedia har dessutom hängt på och producerar artiklar som ondgör sig över älgens härjningar utifrån Äbin-resultaten. Det är både insändare och redaktörer som lurats att tro att älgen nästan ensam är skurken till skogens skador.

Älgarna försvann

Nu när det konstaterats att det inte finns ett klart samband mellan älgtäthet och skogsskador, kanske vi kan ägna en tanke åt den skada som älgbeståndet åsamkats?

Själv blev jag som tidigare ordförande i ett älgskötselområde i Sörmland förfärad över hur fort älgarna försvann. Vår senaste treåriga skötselplan, som siktade mot bibehållande av befintlig stam, resulterade i stället i närmast en utrotning av stammen.

Svårt att förstå

Jag är även förvånad över hur okänsliga flera lantbrukare/redaktörer verkar vara avseende bestånden av flera viltarter i naturen. Många inlägg resonerar helt utifrån hur mycket bättre det vore om vissa djur inte fanns.

Man utgår ifrån totalt beräknade skadenivåer när man beklagar sig över hur mycket man förlorar på älgar, dov, kron, vildsvin, gäss med mera. Sällan hör man hur stora skador lantbrukare och skogsbolag kan tänka sig att acceptera.

Jag förstår inte hur lantbrukare, som ju i grunden lever på naturens överskott, kan önska sig en natur utan vissa djurarter. De flesta lantbrukare jag känner verkar ändå acceptera de djur och skador som nu finns.

Erbjud fri jakt

Undantaget är de lokalt stora bestånd av dov och tidvis vildsvin som förekommer. Men i stället för att klaga på en kollapsad viltförvaltning borde man där tänka sig att erbjuda fri jakt till jägare och jaktlag i trakten.

Det finns exempel på att det har fungerat under vildsvinsexplosionen för några år sedan, även om det inte var så vanligt med sådana lösningar.

Organiserad jakt på de lokalt förekommande stora dov- och vildsvinspopulationerna under en tid borde ge önskvärd effekt.

Sedan vore det bra med en samordnad förvaltning av allt klövvilt för att kunna överblicka hur de påverkar skog och grödor.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget